Nyhetsarkiv

De senaste decennierna har klimatet i Sverige blivit omkring två grader varmare i genomsnitt och i år har vi kunnat se en rekordmild vinter och tidig vår. Hur svarar då naturen – djur, insekter, växter – på ett allt mildare klimat? Forskare i Lund kan ge svar. 

I Göteborg ska nya brunnslock monteras i olika delar av staden – med start fredagen den 20 mars. I år monteras 133 brunnslock, alla utsmyckade med en dikt av Lina Ekdal. Samtidigt som nya ytor används till konst, vill Göteborgs stad sätta fokus på regnet och hur det hanteras i staden. 
– Brunnslocken har ju en koppling till de utmaningar Göteborg står inför när det gäller att hantera de ökande regnmängder som följer i klimatförändringarnas spår, säger Jens Thoms Ivarsson, Creative Director, Kretslopp och vatten, Rain Gothenburg.

Rapporten "Kustnära sedimentdynamik" från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) riktar sig till dem som är intresserade av och arbetar med klimatanpassning samt kustzons- och fysisk planering, men även till dem som mer specifikt projekterar åtgärder mot till exempel stranderosion och översvämning.

2019 års utmärkelse ”Landskapsarkitekturpriset” (tidigare Siena-priset) går till Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Enligt prisjuryn ger den hyllade huvudgatan ”ett trovärdigt svar på hur den täta gröna staden ser ut i praktiken” och visar hur vegetationen kan bli både en ”sinnlig upplevelse och buffert mot klimatförändringar”.

Tundravegetationen i Arktis sprider sig till nya områden och där växter redan fanns blir de frodigare och högre. Ett internationellt forskarteam har använt drönar- och satellitteknik för att förstå hur de stora, trädlösa regionerna blir allt grönare.

Att förutsäga framtidens insektsskador är inte helt enkelt, enligt en internationell forskargrupp från bland annat SLU och Stockholms universitet. Forskarna har studerat cirka 30 av världens besvärligaste skadeinsekter och sett att de svarar olika på klimatförändringarna.

Klimatförändringarna gör att våra kuster blir mer utsatta för stranderosion och översvämningar. För att underlätta klimatanpassning längs kusterna har SGU utvecklat ett stödverktyg som visar hur kustnära sediment eroderas, transporteras och avsätts.

Rålambshovsparken klimatanpassas nu för att kunna kontrollera flöden från skyfall, minska översvämningsrisker runt parken, samt möjliggöra rening och fördröjning av förorenat dagvatten innan det når Riddarfjärden.

I en ny rapport från EEA (European Environment Agency) belyser man värdet av europeiska flodslätter, och hur bevarandet och restaureringen av dessa bör prioriteras. Välfungerande flodslätter har en nyckelroll för att förbättra biologisk mångfald, vatten och arbetet med både klimatanpassning och utsläppsminskning, enligt rapporten.

Ett nytt stöd för gymnasielärare har tagits fram av SMHI, som med ett exempel kring samhällsplanering visar hur klimatanpassning kan vara ett sätt att arbeta med Agenda 2030. Stödet belyser hur klimatanpassning passar in i gymnasieundervisning kring hållbar utveckling, hur det är en del av Agenda 2030.