Nyhetsarkiv

Internationella naturvårdsunionens (IUCN) senaste rapport konstaterar att världshavens syrenivåer minskar i en takt som saknar motstycke. Utvecklingen drivs på av klimatförändringen, och år 2100 kan 3–4 procent av syret ha gått förlorat. Det skriver svt nyheter.

Efter elva års laserskanning har Lantmäteriet nu färdigställt en höjdmodell över hela Sverige. Höjdmodellen gör det bland annat möjligt att skapa kartor i 3D som tydliggör risker för ras och jordskred längs vattendrag och kust. Kartor som är viktiga underlag i klimatanpassningsarbetet.

I tätbebyggda områden med hög andel hårdgjorda ytor och lite vegetation ökar risken för höga temperaturer och värmeöar. Folkhälsomyndigheten har publicerat en metodbeskrivning för kartläggning av riskområden. Metoden utgår ifrån de geodata om marktäckning som finns lätt tillgängliga för kommuner och länsstyrelser.

Värme kan vara farligt för alla. Åtgärder behövs för att minska värmeexponeringen, särskilt i tätorter. Folkhälsomyndigheten har publicerat ett kunskapsstöd till kommuner och fastighetsägare om faktorer som kan orsaka höga temperaturer och fysiska åtgärder som kan vidtas, såväl utomhus som inomhus.

Boverkets höstkonferens ”Bygg hållbara samhällen med plats för alla!” hölls i Stockholm i november. Fördjupningsseminariet ”Klimatkris - hur anpassar vi den byggda miljön?” var det mest välbesökta fördjupningsseminariet. Nu finns all dokumentation tillgänglig.

Livsmedelsverket anordnade ett webbinarium om klimatanpassning i livsmedelsföretag i november. Syftet var att företag skulle få mer kunskap om hur klimatförändringarna kan påverka deras verksamheter samt få inspiration till att börja klimatanpassa. Nu går det att se webbinariet i efterhand.

Naturvårdsverket har publicerat en ny vägledning för hur klimataspekten ska integreras i en miljöbedömning. Syftet med underlaget är att ge stöd för att bättre integrera klimataspekten i planering och beslutsfattande kopplat till planer, program, verksamheter och åtgärder som omfattas av 6 kap. miljöbalken.

I slutet av oktober lanserades det globala nätverket Climate Heritage Network i Edinburgh. Bakgrunden är behovet av ett bättre arbete med klimatanpassning av kulturarv världen över. Det är också angeläget att öka allmänhetens medvetenhet om hur klimatförändringarna kommer att påverka vårt kulturarv.

Europa kommer inte att uppnå sina mål för 2030 utan omedelbara insatser de närmaste 10 åren. Enligt Europeiska miljöbyråns (EEA) senaste rapport av miljötillståndet, står Europa inför miljöutmaningar av aldrig tidigare skådad skala. Dock säger rapporten att det finns hopp tack vare allmänhetens ökade medvetenhet om behovet av en omställning till en hållbar framtid, tekniska innovationer, växande gemensamma initiativ och intensifierade insatser av EU.

FN:s klimattoppmöte i Madrid pågår för fullt. Cirka 15 000 statsrepresentanter och nästan lika många andra delegater träffas för att diskutera allt mellan globala klimatfinansiella flöden till ursprungsbefolkningars representation. Mathias Fridahl, Linköpings universitet, rapporterar direkt från mötet.