Nyhetsarkiv

Tekniken som gör det lättare att återställa våtmarker – viktiga inte bara för klimatet

Våtmarker är viktiga för den biologiska mångfalden – men under lång tid har de blivit allt färre. Nu används ny teknik för att snabba på arbetet med att återställa våtmarker i Sörmland.

Publicerad:

Välkommet med tydligare regelverk för vattenfrågor

Utredningen om vattenfrågor vid planläggning och byggande har överlämnat sitt betänkande till regeringen. SKR välkomnar ambitionen att förenkla och förtydliga regelverket. Trots mängden författningsförslag konstaterar SKR att många otydligheter och frågetecken kvarstår, bland annat när det gäller ansvar och skyldigheter för vatten och klimatanpassning i befintlig bebyggelse.

Publicerad:

Äldre särskilt sårbara vid värmeböljor – ny rapport lyfter klimatanpassning

En varmare värld med fler värmeböljor påverkar särskilt äldre och sårbara grupper. För att minska risken för ohälsa och dödsfall behöver kunskapen om risker och åtgärder öka. Det framgår i länsstyrelsens rapport ”Värme i praktiken - Risker och åtgärdsarbete vid höga temperaturer i fastigheter med LSS- och äldreboenden”.

Publicerad:

Kartläggning för reglering av vattenflöden

Nu finns en arbetsbeskrivning om att kartlägga mark- och vattenområden som resurs för reglering av vattenflöden. Du hittar den i Naturvårdsverket och Boverkets vägledning om grönplanering.

Publicerad:

Ett grönare och mer klimatsmart Norrbotten

Vill din organisation vara med och främja produktion av förnybara drivmedel eller bidra till utveckling av smarta energisystem i Norrbotten? Kan ni bidra till att främja cirkulär ekonomi eller kartlägga risker kopplade till klimatförändringar?

Den 30 maj bjuder Tillväxtverket in till ett samtal om de utmaningar och möjligheter som finns i Norrbotten kopplade till förnybara drivmedel, smarta energisystem, cirkulär ekonomi och klimatanpassningar.

Publicerad:

Nytt forskningsprojekt ska hjälpa svenska hamnar att möta effekter av klimatförändringen

Hamnar är en viktig nod i det globala transportsystemet. Blir det stopp här ställer det till det i flera led. Samtidigt är hamnar utsatta för både havsnivåhöjningar och extremväder som en följd av ett förändrat klimat. I ett nytt forskningsprojekt ska därför SMHI, i nära samverkan med Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Göteborgs Hamn AB, ta reda på hur Sveriges hamnar på ett bra sätt kan planera för att hantera effekterna av framtida klimatrelaterade utmaningar.

Publicerad:

Nya sjukdomar i tropiska Sverige

Den globala uppvärmningen har inneburit att sjukdomar som West Nile-feber, NTM-infektioner och nya fästingburna virus, är på väg eller redan har fått sitt fäste i Sverige. Människor drabbas av nya sjukdomar och utmaningar för hälso- och sjukvårdssystemet ökar. Bland annat är allt förberett för att börja screena blodgivare för West Nile-feber i Region Skåne.

Publicerad:

Globala frågor och klimatanpassning i fokus på nordiskt klimat- och miljöministermöte

De nordiska klimat- och miljöministrarna har träffats i Stockholm den 7–8 maj. Bland annat diskuterades stärkt nordiskt samarbete för bekämpning av invasiva arter och hur näringslivet kan spela en roll i arbetet med klimatanpassning. Ministrarna diskuterade behovet och vikten av att stärka det nordiska samarbetet om klimatanpassning och enades om att starta upp ett projekt om offentlig-privat samverkan för stärkt klimatanpassning, med särskilt fokus på att minska gränsöverskridande risker.

Publicerad:

Översvämningsutredningar i spåren av stormen Hans och den nederbördsrika sommaren 2023

Stormen Hans och de regnoväder som följde orsakade översvämningar på flera platser runt om i landet sommaren 2023. I fem län bedömdes översvämningarna vara mer omfattande och MSB gav uppdrag till länsstyrelserna att utreda översvämningarna. Nu är utredningarna från Jämtlands, Hallands, Dalarnas, Västmanlands och Örebro län färdiga.

Publicerad:

Så kan man upptäcka vägar med risk att spricka

Tät jord, ökad nederbörd, sluttning och i vissa fall avverkning av skog. Det är några av de faktorer som kan bidra till kryprörelser i jord, långsamma skred och sprickbildning i vägar. De olika faktorerna presenteras i en förstudie ledd av SGI.

Studien visar också att en betydligt större nederbörd än normalt bidrog till de spruckna vägarna. I de flesta fall hade en betydligt större mängd nederbörd än normalt fallit på hösten, innan marken tjälades och skredhändelserna inträffade våren därefter.

Publicerad:
År
Månad