Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Elsäkerhetsverket har utrett hur klimatförändringarna påverkar Sveriges elanläggningar. Temperaturökningen är inget stort problem för elanläggningarna men det kan däremot översvämningar vara. Nu finns en handlingsplan för att öka kunskapen i samhället.
Vid riskbedömning och utformning av åtgärder i förorenade områden måste också hänsyn tas till ökade risker på grund av klimatförändringar. Ett nytt handläggarstöd har tagits fram för prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheteter och förorenade områden. Vägledningen har tagits fram av Miljösamverkan Sverige, där Sveriges länsstyrelser, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten deltar.
Vid Erkenlaboratoriet utanför Norrtälje studerar forskare bland annat hur klimatförändringarna påverkar sjön Erken. Mätningar sedan 40-talet visar att antalet dagar som sjön är isbelagd har minskat markant, en skillnad på nästan två månader i genomsnitt. Det påverkar också vilka arter som finns i sjön.
Hur förändras klimatet och hur kan man arbeta med klimatanpassning? Det var frågor som belystes när SMHI arrangerade en grundkurs på området. Fyrtiotalet representanter från kommuner, länsstyrelser, myndigheter och andra aktörer deltog i kursen.
Omkring hälften av växterna och djuren i världens mest artrika områden riskerar att utrotas lokalt om utsläppen fortsätter i dagens takt och jordens värms upp till 4,5 grader.Om koldioxidutsläppen kan begränsas till 2 grader enligt Parisavtalet blir effekterna mindre men fortfarande riskerar en fjärdedel av de studerade arterna att utrotas lokalt. De nya rönen publiceras under onsdagen i tidskriften Climatic Change, där bland andra forskare från WWF bidrar.
Det nya forskningsprojektet ”Klimatextremer för Sverige” ska ge en översikt över kunskapen om extremt klimat i Sverige. Projektet ska också undersöka var det finns mer forskningsbehov för att utveckla ny kunskap för klimatanpassning. Arbetet kommer även innebära att se hur informationen används i samhället för att anpassa till och begränsa konsekvenserna av de extrema händelserna.
Många kommuner har inte kommit igång med arbetet att rusta för ett förändrat klimat. Lathund för klimatanpassning är ett nytt verktyg som gör det enklare att starta och vägleder under arbetets gång. SMHI har utvecklat lathunden tillsammans med kommuner och länsstyrelser. Lathund för klimatanpassning följer EU:s klimatanpassningsverktyg ”Adaptation Support Tool”.
Regeringen har beslutat om en rad åtgärder för att stärka samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Den nya klimatanpassningsstrategin förtydligar myndigheternas ansvar och slår fast att ett nationellt expertråd för klimatanpassning inrättas vid SMHI. Strategin lämnas nu till Riksdagen.
Länsstyrelsen i Västernorrland har reviderat sin regionala handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen beskriver hur klimatet kommer utvecklas i länet och vilka åtgärder som behövs för att bli ett robust län även i framtiden.
SMHI erbjuder svenska statliga myndigheter att söka pengar för att utveckla handlingsplaner och verktyg för klimatanpassningsarbete inom sitt område. Utlysningen som är öppen till 23 mars är en förstärkning av tidigare utlysning i vintras.