Nyhetsarkiv

Kommuner vänder sig till SMHI:s kunskapscentrum för att på ett lätt sätt kunna ta sig an klimatanpassning och veta hur de ska lyfta upp frågan på den politiska nivån.

Vart ska vattnet ta vägen vid skyfall och annat extremväder? Och hur ska samhället på bästa sätt skapa utrymme för vattnet och undvika allvarliga översvämningar? Det är två huvudfrågor i projektet room4water där VTI samarbetar med SGI, SLU och Karlstads universitet.

Med klimatkrisen blir värmeböljor vanligare, och höga temperaturer är en arbetsmiljörisk att ha koll på. Men vilken roll spelar byggnaden vi vistas i? Och hur varmt kan det bli inomhus utan att vi far illa? Det ska ett nytt forskningsprojekt titta närmare på.

Från Jämtlandsfjällen ner till Skåne. Risken för jordskred väntas sexdubblas de närmaste 75 åren. Anna Lisa Boman, 95, bor mitt i ett av de värst drabbade områdena och har själv varit med om att hus och vägar kollapsat. "Det hade varit fruktansvärt om det blev ett nytt skred här", säger hon.

En rapport från Sydvatten som Länsstyrelsen har begärt in ger en ny bild av översvämningarna i Kävlingeån. Tappningen från Vombsjön var väsentligt lägre än vad tidigare beräkningar visat. En annan slutsats från Länsstyrelsens sida är att kommunerna behöver arbeta mer med klimatanpassning.

Extremväder förändrar vår tillvaro, och det sker i realtid. Nu försenas ett bostadsområde i Stockholm av väderskäl. Det aktuella området ligger topografiskt i en låg punkt. Det innebär att stora mängder vatten kan samlas och leda till översvämningar på djup upp till en meter vid kraftiga skyfall.

Norrköping har av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utpekats som ett område med betydande översvämningsrisk. Det kommunala bostadsbolaget Hyresbostäder i Norrköping har sedan 2017 arbetat med klimatanpassning tillsammans med forskare och andra experter. Fem större bostadsområden visade sig särskilt sårbara för översvämningar.

Lunds kommun har sedan år 2017 gett ut gröna obligationer för att låna pengar till klimatsmarta projekt som kan driva på utvecklingen mot ett mer hållbart Lund. Nu finns ett uppdaterat ramverk som tar hänsyn till EU:s taxonomi för hållbara investeringar.

– Med det nya ramverket kan vi erbjuda en större bredd av projekt som finansieras grönt. Till exempel ser vi ett ökat intresse att investera i klimatanpassningsåtgärder, vatten och avlopp /.../, säger Elin Dalaryd, miljöstrateg i Lunds kommun.

Framtidens stora samhällsutmaning kretsar kring vatten. Höjda havsnivåer, torka och kraftiga skyfall ställer nya krav på hur våra städer är utformade. ”Klimatanpassning är inte längre ett val. Det är en nödvändighet”, säger Skanskas Fredrik Pihl som ägnat ett år åt att kartlägga behovet i Sverige.

En unik svensk studie kvantifierar sambandet mellan markens kolhalt och avkastning. Under 20 års odling av majs på lerjord ökade skörden med 16 procent för varje procentenhet högre kolhalt i marken. Den högre kolhalten ökade markens vattenhållande förmåga och att vårda kolhalten kan vara en viktig del i strategier för klimatanpassning.