Nyhetsarkiv

EU-kommissionen har offentliggjort sin bedömning av EU-ländernas utkast till nationella energi- och klimatplaner. Kommissionen utfärdade samtidigt rekommendationer för att hjälpa medlemsländerna att höja sin ambitionsnivå för att matcha EU:s 2030-mål. De slutliga planerna måste lämnas in senast den 30 juni 2024. Det är tydligt att det behövs ytterligare ansträngningar, inte minst i ljuset av resultatet av COP28 och den globala uppmaningen att accelerera åtgärderna under innevarande decennium.

Under ett halvår har Skogsstyrelsen i samverkan med olika aktörer inom skogsindustrin, andra myndigheter och expertgrupper i Norge och Sverige genomfört en förstudie för att tydliggöra vilka behov det finns att utveckla verktyg och metoder för klimatanpassning av skogsbruksåtgärder inom ras, skred, erosion och skogsbränder. Tillsammans har nu behov av utvecklingsområden identifierats och gemensamt har man fattat beslut om att gå vidare med projektansökningar i respektive land för att lyckas fördjupa och öka kunskapen i kunskapsområdet.

Förutom att medeltemperaturen i Sverige stiger, hur har de allra högsta och lägsta temperaturerna förändrats över åren? Och vad har hänt med flödena i svenska vattendrag – har det blivit vanligare med höga flöden? I den senaste uppdateringen av SMHIs klimatindikatorer kan nu dessa parametrar presenteras. Klimatindikatorerna ger viktig kunskap för alla som är intresserade av klimatet och SMHIs data kan användas för att göra vidare analyser.

– Lånegarantier är ett effektivt sätt att ge företagare i låg- och medelinkomstländer möjligheter att själva förverkliga sina affärsmässiga idéer och bidra till sin egen försörjning och egenmakt. Vi bidrar till att minska den finansiella risken, till en låg kostnad jämfört med hur mycket privat kapital som blir tillgängligt för företagarna. Lånen ska gå till små och medelstora företag för att ge kvinnor tillgång till kapital, främja jämlikhet, kvinnors egenmakt och till viss del miljö och klimatanpassning. Det bidrar till fattigdomsbekämpning, säger Jakob Granit, generaldirektör för …

Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Norrbotten och ett 10-tal norrbottniska kommuner har träffats i Boden för en dialog om grönplanering. I Boden har hållbarhet stått på agendan länge.

Svenskarnas chokladkonsumtion ökar före jul – just den här veckan köper vi dubbelt så mycket som andra veckor. Samtidigt utgör den senaste tidens extremväder i Västafrika ett allt större hot mot kakaobranschen.
– Klimatförändringarna slår hårt mot odlarna. Det blir allt viktigare vilken choklad vi väljer, säger Ulrika Urey, generalsekreterare på Fairtrade Sverige.

Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med ungefär 37 procent sedan år 1990. År 2022 uppgick Sveriges utsläpp av växthusgaser till 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (exklusive LULUCF och utsläpp från gasläckan i Nord Stream 2022) vilket innebär en minskning med 5,3 procent jämfört med föregående år.

Göteborgs stad har som mål att minska utsläppen med 70 procent till år 2030. Men för att nå dit krävs många åtgärder enligt stadens klimatråd, som under tisdagen kom med en ny rapport.

Irak är ett av länderna som påverkas allra mest av klimatförändringarna. Det krigshärjade landet går igenom en dubbelt så snabb uppvärmning som genomsnittet på jorden. Genom att plantera en miljon träd hoppas man nu att medvetenheten om klimatförändringarna ska bli större.

Flera megaprojekt syftar till förbättra infrastrukturen och möta klimatförändringar i Angola och Moçambique. Men i stället riskerar satsningarna att bidra till humanitära kriser. Det visar en studie.