Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Fredrik Hellman är senior forskare på VTI och jobbar bland annat med att ta fram tekniska lösningar för klimatanpassning. Ett exempel på detta är hur man hanterar kraftigt regnoväder i stadsmiljö.
I samband med att Vägteknisk forskning firar 100 år uppmärksammas några av forskarna inom väg- och banteknik med en porträttserie.
Klimatförändringarnas effekter dödar människor och påverkar hälsan negativt för alltfler i världen. De växande hälsohoten kan förvärras, om vi inte omedelbart tar itu med klimatförändringarna. Redan vid en global uppvärmning på 1,14 grader ökar de mänskliga förlusterna snabbt, konstateras i den åttonde globala rapporten från Lancet Countdown on Health and Climate Change.
– Årets rapport bidrar med växande bevis för klimatförändringarnas skadliga effekter på hälsan och belyser det akuta behovet av åtgärder för klimatomställning och klimatanpassning.
Idag inleds SKR-kongress i Helsingborg. Där samlas 451 förtroendevalda från kommuner och regioner för att diskutera välfärdsfrågor och besluta om SKR:s inriktning för de kommande fyra åren.
SKR:s ordförande Anders Henriksson pekar inför kongressen på klimatomställning och klimatanpassning som prioriterade frågor de kommande åren.
Sveriges Allmännytta arbetar med att ta fram verktyg åt sina medlemmar för att de ska arbeta mer aktivt med klimatanpassning av sina fastigheter. Vätterhem och K2A är två fastighetsbolag som har kommit en bit på vägen.
Ny forskning från WaterAid visar att miljontals människor runt om i världen lever i livsfara på grund av extrema klimatväxlingar, ett fenomen som kallas klimat-whiplash. Satellitbilder visar hur fattiga samhällen i exempelvis Pakistan och Etiopien utsätts för både extrem torka och översvämningar. Fenomenet går även att se på närmare håll i norra Italien. WaterAid menar att detta är ett tydligt exempel på varför världens ledare måste prioritera rent vatten och sanitet i arbetet med klimatanpassning, och hoppas att frågan kommer att tas upp under COP28.
Den 14 november publicerades rapporten Global Risks Report från World Economic Forum. Rapporten innehåller bland annat en rankning av hur ledare i näringslivet bedömer olika faror:
Borås Stad kan numera finansiera hållbara investeringar, genom att vända sig direkt till kapitalplacerare som vill göra skillnad för miljön. Ett grönt ramverk, antaget av Kommunstyrelsen, gör detta möjligt.
Borås Stad och dess bolag kan ta fram gröna projekt inom åtta kategorier: förnybar energi, energieffektivitet, gröna byggnader, rena transporter, klimatanpassning, hållbar hantering av vatten och avloppsvatten, förebyggande och kontroll av föroreningar samt biologisk mångfald på land och vatten.
Blandskog och kontinuitetsskogsbruk har flest fördelar när det kommer till att möta effekterna av klimatförändringarna. Det visar en sammanställning av forskningsläget på skogliga skötselstrategier som tagits i bruk för att möta klimatförändringar. Studien indikerar även att mycket forskning saknas om hur de svenska skogarna kan bemöta torka.
Enligt LRF bedriver nio av tio lantbrukare sin verksamhet längs en enskild väg. Och det är av yttersta vikt att de klarar tunga transporter och är framkomliga för både lantbruks- och skogsmaskiner, inte minst ur beredskapssynpunkt. ellan 2024–2025 ska regeringen satsa 100 miljoner på enskilda vägar.
Från LRF:s sida bedömer man att anslagen från staten skulle behöva öka med 2 miljarder kronor fram till 2033, för att inte bygga på underhållsskulden ytterligare. En siffra som inte inrymmer investeringar för klimatanpassningar, och skador orsakade av extremväder.
FN:s klimatpanel IPCC är tydliga med att naturrestaurering är det mest kostnadseffektiva sättet att bemöta klimatförändringarna, både för att skapa bättre förutsättningar för klimatanpassning och för att skapa starkare naturliga kolsänkor. Eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar tillräckligt snabbt blir det ännu viktigare med en väl fungerande natur som kan lagra så mycket kol som möjligt från atmosfären.
Den 9 november 2023 enades parlamentet, rådet och kommissionen om den nya naturrestaureringslagen. Lagen handlar om att 20 procent av EU:s natur ska återställas. Enligt de nya …