Nyhetsarkiv

Värmeböljor, torka, översvämningar och skogsbränder var de mest extrema väderhändelser som rapporterades av de nationella myndigheterna till den europeiska miljöbyrån EEA. Många länder rapporterade också att de förväntade sig en ökning av frekvensen och intensiteten i dessa händelser. 

Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. 

En rad verktyg för att övervaka klimatets effekter på infektionssjukdomar i Europa föreslås av ett internationellt forskarteam i projektet IDAlert. SVA:s Rapportera Fästing är ett av verktygen.

Webbverktyget Rapportera Fästing lanserades våren 2023 och har hittills fått in över 20 000 rapporter om fästingfynd över hela landet. Ett av målen med projektet är att öka beredskapen för nya fästingburna infektioner. 

Hur kan vi grunda beslut på framtida risker som vi inte vet kommer ske? Att frågan är relevant och viktig att besvara bekräftades genom den snabbt fulltecknade kursen ”Hantering av osäkerhet i klimatunderlag” som nu hållits för andra gången.

Arbetar du i en organisation eller sektor som är väder- och klimatkänslig? 

Tillsammans med University of Leeds genomför SMHI nu en enkät runt om i Europa med temat "förståelse för användning av klimatinformation och användarbehov i europeiska organisationer".

Undersökningen är en del i ASPECT, ett Horisont Europa-projekt. Delta gärna!

Socialstyrelsen har publicerat en lägesrapport om tillståndet och utvecklingen inom hälso-, sjuk- och tandvård, som kopplar till klimatförändringen och behov av utsläppsminskningar och anpassningar.

Rapporten beskriver bland annat att klimatförändringarna skapar tryck för förändring inom hälso- och sjukvården, där kunskapen snabbt ökar om hur klimatförändringarna kommer att påverka
sjukdomspanoramat och hälso- och sjukvårdsystemen framöver.

Stormen Babet orsakade stor erosion längs stränderna i södra och östra Skåne. På flera ställen är kustlandskapet helt förändrat. Bryggor har slagits sönder, vägar och byggnader har skadats eller rasat ut i havet.

–Det här är en av de värsta erosionshändelserna på mycket lång tid i södra Sverige. Jag har aldrig sett så omfattande erosionsskador på så många ställen samtidigt, säger Sebastian Bokhari Irminger, specialist på kusthydraulik vid SGI, som varit på plats och undersökt skadorna längs kusten.

Många av världens kuststäder är inte alls förberedda för att klara ändrade väderförhållanden. Det konstaterar en internationell forskargrupp som vill se krafttag för klimatanpassning.

En annan forskargrupp varnar för fler kraftiga orkaner över Atlanten.

Sverige och Frankrike har den 23 oktober kommit överens om en avsiktsförklaring om fördjupat skogssamarbete som lyfter vikten av skogsbruk och en konkurrenskraftig skogsnäring. Samarbetsområdena inkluderar bland annat EU-politik, bioekonomi, klimatanpassning, skogsskador och forskning.

En preliminär summering, med cirka 90 procent av skörden bärgad, visar att årets svenska spannmålsskörd ser ut att landa på mellan 4,4-4,5 miljoner ton – vilket är betydligt lägre än normalt. Magnus Kagevik, vd och koncernchef, Lantmännen, kommenterar.

– För att säkra en ökad svensk spannmåls- och livsmedelsproduktion behövs stora infrastrukturella investeringar i klimatanpassning. Det är en kostnad som lantbruket inte ensamt kommer att kunna bära.