Nyhetsarkiv

Tisdagen den 19 september klockan 13 håller riksdagen en särskild debatt om klimatanpassning. Debatten har begärts av Miljöpartiet. Från regeringen deltar miljö- och klimatminister Romina Pourmohktari (L). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Torka, vattenbrist, skyfall och översvämningar. Svenska aktörer har i sommar behövt hantera extremväder i alla dess former. 

Livsmedelsverket och SIWI Swedish Water House bjuder in till kostnadsfritt webbinarium för att diskutera hur vi klimatanpassar Sverige och säkrar tillgången till dricksvatten. Det riktar sig till politiker och dig som arbetar med frågor som rör klimatförändringar, klimatanpassning, vatten och samhällsplanering.

Effekter av ett förändrat klimat innebär en ökad risk för spridning av föroreningar i miljön. I en ny webbvägledning från Naturvårdsverket hittar du stöd om hur dessa risker kan bedömas och beaktas.

Sidan vänder sig till Tillsynsmyndigheter, verksamhetsutövare och fastighetsägare med efterbehandlingsansvar, exploatörer samt konsulter inom förorenade områden.

Naturvårdsverket har tagit fram en ny handlingsplan för klimatanpassning som publicerades i juni. Handlingsplanen innehåller en översikt av genomfört arbete 2018-2022, nya mål för klimatanpassningsarbetet, en ny klimat- och sårbarhetsanalys över svensk naturmiljö/myndighetens ansvarsområden samt en ny lista på åtgärder som ska genomföras 2023-2026.

I en ny exempelsamling lyfter SKR fram ett antal olika åtgärder som kan bidra till att förebygga att skador uppstår eller som ökar motståndskraften mot klimatförändringar och extrema väderhändelser.

I år har halva tiden gått för genomförandet av Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Den 18-19 september samlas världens länder vid ett FN-toppmöte om de globala målen för att utvärdera hur arbetet går. Världshorisont har talat med två experter om hur vi ligger till och hur förutsättningarna ser ut för världens utveckling. 

- Alla länder måste stärka sina åtaganden att minska utsläppen, investera i förnybar energi och stödja klimatanpassningsåtgärder i utsatta regioner, säger Achim Steiner, chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP.

Ett förändrat klimat kan innebära störningar i livsmedelsproduktionen, till följd av ändrad smittspridning, vatten- eller foderbrist, översvämningar eller bränder. Men det kan också innebära en förlängd betes- och växtsäsong med nya odlingsmöjligheter. SVA:s hållbarhetskommitté har tagit fram en handlingsplan för hur förändringar kan hanteras.

Öppna jämförelser krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård syftar bland annat till att belysa förutsättningarna för att säkra kvaliteten i verksamheter för särskilt sårbara grupper i samband med en kris eller allvarlig händelse.

Årets resultat visar på skillnader mellan olika verksamheter för särskilt sårbara grupper vad gäller andelen kommuner som har en aktuell kontinuitetsplan, en plan för att upprätthålla verksamhet för särskilt sårbara grupper vid en kris, samt vad gäller krav på att krisberedskap ska ingå vid upphandling.

För att minska klimatpåverkan från byggande har det i flera nordiska länder ställts krav på klimatberäkningar. En rapport från Statens geotekniska institut, SGI, har granskat skillnader och likheter mellan klimatdeklarationer av byggnader i Norden. Rapporten visar bland annat skillnader i krav på geokonstruktioner, gränsvärden för klimatpåverkan och referensvärden.

Klimatklivet är investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning. Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige. Klimatklivet delfinansieras av EU:s återhämtningsfond, NextGenerationEU. Ansökningsperioden pågår mellan 18-29 september.