Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Kraftiga skyfall har ställt till det för många husägare den senaste tiden – inte minst under ovädret Hans. Men trots att extrema regn väntas öka i klimatkrisens spår är medvetenheten om hur man skyddar sitt hus förbluffande låg. Det menar Mattias Hjerpe vid Linköpings universitet som forskar om fastighetsägares förmåga att klimatanpassa sina hus.
Det som upphandlas ska hålla i vått och torrt. Men när och hur kan offentliga verksamheter se till att ram-avtalen beaktar risker med klimatförändringar? SMHI och Upphandlingsmyndighetens stöd gör så att aktörer slipper lära sig den hårda vägen.
Klimatförändringar kommer att leda till fler och mer intensiva stormar. Staffan Moberg, klimatanpassningsexpert på Svensk Försäkring, menar att det bara är en tidsfråga innan försäkringsbolag vägrar försäkra hus i områden som är utsatta för översvämningar och höga havsnivåer.
”Jag är hoppfull om arbetet längs Göta Älv. Här finns samverkan och även statsbidrag som gör det ekonomiskt möjligt att genomföra åtgärder.” Det sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid en resa längs Göta älv, där åtgärder för att förebygga ras och skred presenterades.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för ett statsbidrag som kommuner kan ansöka om. Bidragen ska gå till åtgärder som förebygger naturolyckor som översvämningar och ras och skred.
I fjol ökade anslaget till det bidraget rejält, till drygt 500 miljoner kronor. Men inte ens hälften, 235 miljoner kronor, delades ut. Men anledningen var inte för få ansökningar – kommunerna ansökte om nära en miljard kronor – utan mycket handlade om brister i ansökningarna.
– Det här är ofta stora projekt så det krävs att man utrett riskerna och sett vilka åtgärder som ska göras, säger Ida …
Att göra klimatanpassningar för att skydda sig mot extremväder kan vara kostsamt och kräva noggrant arbete. Det gör att små kommuner har svårare att göra klimatanpassningar och därmed kan drabbas hårdare. Det menar Staffan Moberg på Svensk försäkring.
Sveriges kommuner behöver rustas för stigande havsnivåer, skyfall och torka. Men frågan är vem som har ansvar för vad och vem som ska betala.
– Det finns fortfarande väldigt många frågetecken, säger Mona Skoog, Miljö- och klimatstrateg i Ystads kommun.
Samebyar, Sametinget, SMHI och länsstyrelserna i renskötselområdet bjuder in till webbsänt kunskapsseminarium onsdag 4 oktober kl. 9.00 – 11.30. Delta på seminariet och öka din kunskap om hur klimatförändringarna påverkar renskötseln och renskötselns klimatanpassningsbehov.
Efter sommarens skyfall drabbas potatisbönderna nu av mängder av rutten potatis. Potatisodlaren Claes Pettersson i Bjälbo utanför Skänninge har fått slänga 30 procent av skörden.
”Det är det värsta jag varit med om, under mina 22 år som lantbrukare”.
En förbisedd konsekvens av klimatförändringar är produktionsbortfall eftersom värmeböljor försämrar arbetsförmågan. I USA leder värme till ett produktionsbortfall på 2,5 miljarder arbetstimmar årligen vilket motsvarar 100 miljarder dollar, enligt en ny studie.