Nyhetsarkiv

Riksrevisionen lämnar i en granskningsrapport en rad rekommendationer för effektivare statliga insatser avseende klimatanpassning av den byggda miljön.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen ger relevanta expertmyndigheter i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna kan ställa på kommunerna i planprocessen, för en likvärdig tillsyn av detaljplaner över hela landet.

Tre forskningsprojekt där Högskolan i Gävle medverkar tilldelas sammanlagt över 28 miljoner kronor av Strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansverige, Region Gävleborg och KK-stiftelsen.

Ett av projekten som nu beviljats bidrag är Forskarskolan Future Proof Cities, med fokus på hållbar stadsutveckling för medelstora städer. Projektet drivs sedan 2020 i samarbete med Högskolan Dalarna och Mälardalens universitet. Målet med utvidgningen av Future Proof Cities+ är att rekrytera sju nya företagsdoktorander och på så sätt utbilda nästa generations experter på urban hållbarhet med ett ökat …

Nu finns de senaste satellitbilderna över hela Sverige att ladda ner från Lantmäteriet. Bilderna ger en ögonblicksbild av hela Sveriges landskap sommaren 2022 sett från rymden, och är till stor nytta inom jord- och skogsbruk, klimatanpassning och samhällsplanering, samt för en intresserad allmänhet.

Det åttonde avsnittet av SMHI-podden handlar om olika sätt att anpassa samhället till klimatet. Här berättar bland andra Karin Hjerpe, verksamhetsledare vid Kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, om naturbaserade anpassningsåtgärder, om vilka grupper i samhället som är mest sårbara för klimatförändringarna och hur anpassning är en rättvisefråga. 

Våtmarker bidrar med många ekosystemtjänster och samhällsnyttor, bland annat genom att rena och lagra vatten. I ett varmare klimat ökar risken för vattenbrist. Då ökar värdet av våtmarkers förmåga att lagra vatten. Formas har undersökt vad vetenskapen säger om hur restaurering och dränering av våtmarker påverkar grundvattennivån.

EU:s medlemsstater ser vikten av att anpassa sig till effekterna av värmeböljor, torka, översvämningar, kraftig nederbörd och förändrade temperaturer. Det är en av slutsatserna i den rapport som EEA (European Environment Agency) offentliggör i dag. Rapporten pekar även på att nationella styrmedel har utvecklats i allt fler EU-länder, och att många av de åtgärder som genomförs bland annat handlar om att öka kunskapen om klimatförändringar och klimatanpassning, och ge stöd till anpassning på regional och lokal nivå.

Har din kommun bebyggelse som hotas av ras, skred, översvämning eller erosion? Klimatförändringarna innebär att klimatanpassning och förebyggande arbete blir allt viktigare. Hos MSB kan kommuner söka statsbidrag för att genomföra bland annat klimatanpassningsåtgärder.

Ansökan görs elektroniskt via e-tjänst. Det finns två ansökningsperioder per år. Under 2023 kan man ansöka mellan 9 januari och 1 mars samt mellan 1 juni och 1 september.

Värmeböljor och kraftiga skyfall är två utmaningar som morgondagens stadsmiljö ska klara. Sedan förra året pågår ett samarbete mellan Stockholm och Västerås med stöd från Vinnova kring klimatanpassade åtgärder. Projektet MuKlis (multifunktionell klimatanpassning i stadsmiljö) pågår fram till november 2023.

- Vi ser vilka åtgärder vi behöver genomföra för de extremer av väder, både värme och regn, som väntar i framtiden, berättar Anne-Charlotte Boldrup, projektledare.

Totalt sett har nu cirka 32 miljoner kubikmeter gran dödats sedan den extremt torra sommaren 2018, visar en sammanställning som Skogsstyrelsen gjort av de senaste årens inventeringar. Klimatförändringarna, med fler varma och torra somrar, kommer troligen att öka skogsskadorna. 

– Som skogsägare behöver du fortsätta vara aktiv och begränsa skadorna genom att avverka och få bort angripna träd ur skogen under sommarhalvåret. Men det är också viktigt att tänka långsiktigt och klimatanpassa skogsbruket så att skogen lättare kan stå emot skador i framtiden, säger Mattias Engman, …

Region Kronoberg har tagit fram en klimatanpassningsplan för att möta de förändringar som ett varmare klimat kan medföra. Detta är ett steg för att säkra hälso- och sjukvården mot risker som följer av värmeböljor, elbortfall, översvämningar och infektioner.

- Klimatförändringarna är ett faktum och som samhällsviktig aktör är det viktigt att vi är redo att möta de förändringar vi står inför, säger Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande.