Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Forskningssamarbetet ”Stockholm Hub on Environment, Peace and Security” har återlanserats, och kommer i fortsättningen att finansieras av Utrikesdepartementet. Satsningen ska fortsätta att främja kunskapsutveckling och policydialog gällande kopplingarna mellan klimat och säkerhet, för att förhindra geopolitisk konkurrens om naturresurser och undvika nya konflikter.
Som en del av SMHIs seminarieserie om klimat kommer tre experter att prata om livsmedelssäkerhet ur ett klimatanpassningssperspektiv den 19 maj. Utöver SMHI kommer även Livsmedelsverket och Jordbruksverket att dela med sig av sina kunskaper på området.
På uppdrag av Nordiska ministerrådet har en studie utförts som undersöker de transnationella klimatrisker som de nordiska länderna står inför, riskmedvetenhet, och möjliga sätt att bemöta dem. Studien framhåller 10 prioriteringar för det nordiska samarbetet om gränsöverskridande klimatrisker. Bland dessa syns ett gemensamt nordiskt forskningsprogram och samarbete med den privata sektorn.
I enlighet med Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete har Jordbruksverket lanserat en ny handlingsplan för klimatanpassning. Den förra togs fram 2017 och gällde i fem år. Myndighetens mål med klimatanpassningen är att Sverige ska ha en konkurrenskraftig, lönsam och ökande matproduktion, att Sverige ska nå miljömålen och produktionen ska bli mer resurseffektiv, och att Sverige ska ha en god djurhälsa, en god djurvälfärd och ett gott växtskydd.
När vintrarna blir varmare i norra Sverige finns det risk för att grundvattnet sjunker, trots riklig nederbörd. Boven i dramat är kvardröjande tjäle som hindrar smältande snö och regn att fylla på magasinen i jorden. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Boverket har lanserat en ny vägledning åt kommuner för att hantera klimatrisker i översiktsplanen. Bland annat förklarar vägledningen innebörden av PBL:s krav om att kommunen ska ge sin syn på klimatrelaterade risker och visar på strategier som kan användas för att hantera dessa. Den beskriver även hur länsstyrelsen kan ge stöd i arbetet och hur kommunen kan genomföra en riskbedömning.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bjuder in forskare att söka tillämpad och policyrelevant forskning i ett femårigt program som kopplar samman frågor om minskad klimatpåverkan, effektiv klimatanpassning och återställande, bevarande och stärkande av biologisk mångfald för ökad resiliens i linje med nationella miljökvalitetsmål och globala målen för hållbar utveckling. Sista ansökningsdag är 15 oktober 2022, och den totala budgeten är 44 miljoner kronor.
I en studie, som publicerats i Lancet Planetary Health, jämförs riskerna för infektion med Salmonella enterica, Salmonella typhi, Shigella, Campylobacter, Vibrio cholerae och Escherichia coli samt norovirus och rotavirus. För samtliga bakterier ökade risken för infektion med stigande temperatur, men risken ökade mer för vissa arter.
Enligt forskar väntas pollensäsongen bli längre och mer intensiv på grund av klimatförändringarna. Varmare temperaturer och högre koldioxidhalter i atmosfären tros vara orsakerna.
Kommunstyrelsen i Södertälje har antagit en handlingsplan för klimatanpassning för att anpassa sig till de klimatförändringar som samhället redan märker av. Målet är att Södertälje kommun ska vara väl anpassad och förberedd för klimatrelaterade risker såsom skyfall och värmerelaterad ohälsa.