Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Unika standarder har tagits fram för att beskriva hur arbetet med klimatanpassning kan genomföras. SMHI och SIS har slutit ett avtal som innebär att standarder inom klimatanpassning kan laddas ner utan kostnad av företag, myndigheter och organisationer som är verksamma inom Sverige. Under 2022 finns två standarder tillgängliga.
I slutet av februari invigs utställningen "Efter skyfallet" i Gävle, som handlar om klimatförändringarnas konsekvenser. Sedan översvämningarna i Gävle i somras har fotografen Peter Hoelstad och journalisten Po Tidholm träffat drabbade, berörda, tjänstemän och forskare. Utställningen redovisar deras arbete genom fotografier och föreläsningar, och pågår till 23 april.
Fyra kommuner i Östergötland får dela på 629 000 kronor för olika projekt inom klimatanpassning. Stödet ska gå till skyfallsmodellering och värmekartering av Finspångs tätort, kartläggning av statusen för invallningarna runt Roxen och utveckling av metod för att kartera kommunala ledningar och anläggningar för dagvattenhantering (Linköping), risk- och sårbarhetsanalys för skyfall (Ydre) samt framtagande av informationsmaterial (Åtvidaberg).
Forskare i Östersjöregionen har utvecklat ett planeringsverktyg och beslutsstödsystem för att minska översvämningsrisker i urbana områden. Sex länder deltar i NOAH-projektet och i Söderhamn, ett av pilotområdena, har projektet bland annat medfört ökad kunskap och kontroll genom ett flertal åtgärder.
Länsstyrelsen Norrbotten har beviljat Bodens kommun 46 000 kronor för två kunskapshöjande insatser: en värmekartläggning över tätorterna Boden och Sävast och en fördjupad analys av översvämningsrisker i centrala Boden.
I SMHIs regleringsbrev för 2022 får SMHI 56,5 miljoner från det särskilda anslaget för klimatanpassning. Detta ska användas för verksamhet vid Kunskapscentrum för klimatanpassning, bland annat för att stödja kommuner och myndigheter i deras klimatanpassningsarbete och kartlägga regioners och statliga bolags behov av stöd. Även fortsatta förebyggande och kunskapshöjande insatser för klimatanpassning inklusive slutförande av redan initierade projekt omfattas.
Med stöd av Svenska kraftnät har Sten Bergström (tidigare vid SMHI) skrivit boken "Från Noppikoski till Slussen". Boken beskriver utvecklingsprocessen från bildandet av Flödeskommittén och dammraset i Noppikoski under 1980-talet till klimatanpassningen av nya Slussen i våra dagar. I samband med lanseringen av boken har Svenska kraftnät lanserat en webbsida för tillämpning och anpassningsåtgärder.
Ett förändrat klimat gör att fastighetsbranschen står inför ökade skaderisker på byggnader, främst orsakade av översvämningar, fukt, värmeböljor, bränder, ras och skred. Ett nytt exempel i SMHIs idésamling för klimatanpassning berättar om den klimatanalys som fastighetsbolaget Castellum arbetat fram.
Statsbidraget till förebyggande åtgärder mot naturolyckor i bebyggda områden, som kommuner varje år kan söka, höjs rejält till 2022. Sex kommuner tilldelades bidrag under 2021, då bidraget låg på 25 miljoner kronor. Under 2022 ökar statsbidraget till drygt 521 miljoner kronor.
I regeringens ramanslag för klimatanpassning för år 2022 tilldelas myndigheter totalt 140 miljoner kronor. Myndigheterna som får pengar är Statens geotekniska institut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SMHI och länsstyrelserna. Ramanslaget, 1:10, finns att ta del av i SMHIs regleringsbrev för 2022.