Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
SGU har tagit fram mer och förbättrad jordartsinformation i ett flertal områden i både norra och södra Sverige, bland annat inom några av de tio utpekade nationella riskområden för ras, skred och översvämning som identifierats i SGIs och MSBs regeringsuppdrag.
Anmälan är nu öppen för seminariet för räddningstjänsten med flera om klimatrisker och FN:s Sendairamverk. Seminariet syftar till att sprida resultatet av EU-projektet BSR CASCADE. Du kommer att lära dig mer om klimatrisker i Östersjöregionen, utmaningarna, klimatriskscenarier, Sendairamverket och kopplingen till Parisavtalet och Agenda 2030.
SMHIs analys av hur havsisförhållandena i svenska farvatten kan komma att förändras under kommande årtionden visar att framtidens isvintrar kan bli både kortare och lindrigare avseende isutbredning och isens tjocklek. Framtidsscenarierna visar även tecken på inga isfria vintrar framöver.
SGUs nya rapport analyserar behovet av grundvatteninformation inom vattenförvaltningen. 64-68 miljoner kronor mer per år krävs för att ge tillräcklig kunskap om grundvattnet och hur det förändras. Vattenförvaltningens mål och krav ger en bild av behovet av grundvattendata i klimatanpassningsarbetet.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att bidraget för förebyggande åtgärder mot naturolyckor till kommuner ska ökas från 25 miljoner till ca 520 miljoner kronor. Bidraget kan användas för att finansiera åtgärder i bebyggda områden för att förebygga ras, skred och översvämning.
Samhällsutvecklingen och klimatförändringar kan påverka dricksvattentillgång och kvalitet. För att hantera risker kan vattenskyddsområden inrättas. Den nya vägledningen ger stöd för att ta fram underlag för att identifiera, analysera och värdera risker inför beslut om områdets avgränsning och skyddsföreskrifter.
Det är sedan tidigare känt att träden hjälper till att kyla skogar under somrarna och värma dem om vintrarna. I en studie om hur klimatförändringarna påverkar skogen har en internationell forskargrupp studerat temperaturskillnaderna i detalj. "Träden bidrar till att jämna ut och stabilisera temperaturen i skogen. Många växter och djur är känsliga för extremer. Eftersom skogen rymmer mycket biodiversitet är det viktigt att bättre förstå mikroklimatet och få bättre data", säger Jonathan Lenoir, som forskar vid Université de Picardie Jules Verne i Frankrike och är en av studiens författare.
Kommunerna Køge och Kristianstad har skrivit under ett samarbetsavtal där de åtar sig att samarbeta kring tre gemensamma framtidsutmaningar; klimatanpassning och kustskydd, stadsutveckling och näringslivsfrågor samt insatser i utanförskapsområden. Syftet med ett gemensamt avtal är dels för att stärka och utveckla samarbetet, dels för att utbyta erfarenheter och goda exempel.
Den nya versionen av ”Förutsättningar för skred i finkornig jordart” har en större geografisk täckning och mer detaljerad information än tidigare. Kartvisaren är tänkt att användas i tidigt planeringsskede för att identifiera områden där det kan finnas skredfara och där ytterligare utredningar behöver göras.
För att säkra upp mot framtida klimatförändringar och för att möta förväntad vattenståndshöjning i Göta älv, med påföljande ökad skred- och översvämningsrisk längs Göta älvdalen, har förstärkning och invallning av en del av älvkanten genomförts. Projektet, som är ett samarbete mellan SGI, kommun och fastighetsägare, invigdes måndagen den 27 september av SGIs generaldirektör Johan Anderberg, Göteborgs stads stadsbyggnadsdirektör och Mats Berntsson, vd Ytterbygg AB och ordf. Bergös första samfällighet.