Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Missade du vårens konferens med ECCA (European Climate Change Adaptation), som gick av stapeln både på plats i Belgien och online? Ingen fara. Nu finns alla föredrag publicerade så du kan se dem i efterhand. Temat för Konferensen var ”Bringing adaptation solutions to life”.
Forskare vid SLU har fått anslag för att med AI-metoder skapa rikstäckande kartor som visar diken, mindre vattendrag och markförhållanden. Dikeskartor är bland annat användbara vid våtmarksrestaurering. Enligt forskarna kan AI-metoderna som projektet vidareutvecklar minska tiden för nationell kartering från 100 år till fem år, men på bekostnad av viss detaljrikedom.
Globalt har de väderrelaterade katastroferna ökat under de senaste 50 åren, orsakat mer ekonomisk skada, men lett till färre dödstal, rapporterar World Meteorological Institute (WMO). Varningssystem som tidigt kan upptäcka olika faror pekas ut som den största orsaken till att dödstalen sjunkit. Rapportens regionala analys pekar bland annat på att 93 procent av dödsfallen (148 109) i Europa varit kopplade till extrema temperaturer.
Naturvårdsverket har nu redovisat sitt regeringsuppdrag om att ta fram ett förslag på en strategi för att integrera jämställdhet i Parisavtalets genomförande – där klimatanpassning varit en central del. Den föreslagna strategin innehåller fokusområden som grundas i Klimatkonventionens åtgärdsprogram för jämställdhet (Lima Work Programme) och dess åtgärdsplan (Gender Action Plan). Inom varje fokusområde presenteras olika insatser som behövs för att föra utvecklingen framåt.
Genom en ny studie om hur klimatförändringarna påverkar den svenska floran visar en forskare från SLU hur blomningstiderna kan ha förlängts med nästan fyra veckor under de senaste 220 åren. Studien är i huvudsak baserad på elva svenska floror publicerade mellan 1798 och 2018, där månaderna för 241 vanliga arters blomning angivits.
Sveriges Radio rapporterade i förra veckan om hur extremväder utomlands påverkar Sverige, med fokus på livsmedel. Det finns oro inför nästa års skörd av kaffebönor efter den extrema torkan i Brasilien, vilket påverkar tillgång och pris på kaffe i Sverige. I ett av inslagen poängterar man samtidigt att Sveriges livsmedelsproduktion måste stärkas när klimatet förändras.
Skogfors har kommit ut med en ny rapport som heter Björkens möjligheter i ett framtida klimatanpassat brukande av skog – sammanställning av nuläget och förslag på insatser för framtiden. I rapporten går tio forskare och andra experter igenom björkskogens anläggning, skötsel och produktion, skogsträdsförädling, effekter på mark, vatten, flora, fauna och sociala värden, viltets betydelse samt marknaden igår, idag och i framtiden.
I en motion föreslår Socialdemokraterna i Region Skåne en ny strategi för klimatanpassning av regionens verksamheter. Moderaterna tycker att det är en bra idé och diskuterar gärna en plan för konkreta åtgärder mot följderna av klimatförändringar. Båda pekar på vikten av en sjukvård som kan fungera även när klimatet ändras.
Riksantikvarieämbetet kommer fördela tio miljoner kronor till forskning- och utvecklingsprojekt inom temana digitalisering, kulturarv och klimat. Utlysningen gäller projekt som ska genomföras under 2022.
Högre temperaturer och ökad luftfuktighet skapar en gynnsam miljö för bakterier, något som kan ställa till med stora problem inom sjukvården. ”Vi mäter kontinuerligt. I värsta fall kan vi tvingas ställa in en operation eller flytta till en annan operationssal”, säger Sven Karlsson, chefläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund.