Nyhetsarkiv

Skördar regnar bort och behovet av dränering av jordbruksmark ökar. Det handlar om miljardbelopp – men frågan är vem som ska betala. Nu kommer kritik mot att regeringen satsar för lite på klimatanpassning och att den enskilda jordbrukaren får betala en för stor andel.

– Man har inte marginalerna att förbereda sig även om man borde, säger Hans-Ola Olsson, jordbrukare i Tanumshede.

Umeå universitet och LTU är del av Arctic Six, ett nätverk av sex ledande nordiska universitet som fokuserar på arktisk forskning. Arctic Six mobiliserar resurser, expertis och innovation för att möta Arktis unika utmaningar, inklusive klimatanpassning och social hållbarhet.

En ny metod för snabbare förädling av korn på nordliga breddgrader är efter ett tätt samarbete mellan SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Lantmännen redo att sjösättas. Resultatet är en viktig pusselbit i arbetet med att säkra livsmedelsförsörjningen för framtidens klimat. För att möta en ökad global efterfrågan på mat och foder behövs kornsorter som ger högre avkastning och kan anpassas för framtidens klimat.

Satsa på mer blandskog och kontinuitetsskogsbruk. Det rekommenderas i en policy brief från Skogsforsk och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). I policy briefen finns rekommendationer för hur man kan klimatanpassa den sydsvenska skogen och samtidigt främja den biologiska mångfalden. 

Den 1 november i år startade vattenmyndigheternas samråd om Sveriges utmaningar i vattenarbetet. Samrådet sker i ljuset av de pågående klimatförändringarna som gör att vi behöver ta höjd för utmaningar och risker – som ökad risk för översvämningar.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Västra Götalandsregionen (VGR) förlänger sitt långvariga samarbete genom en ny överenskommelse som sträcker sig till slutet av 2027. Tillsammans satsar parterna 50 miljoner kronor i initiativet ”Innovation för ett hållbart och resilient jordbruk”. Fokus ligger på att tillämpa forskningsresultat, klimatanpassning och främjande av biologisk mångfald, stärka lantbrukets beredskap och konkurrens- och innovationskraft samt möjligheter att bidra till den gröna omställningen.

Statens geotekniska institut (SGI) har beslutat att ge bidrag till fyra skredsäkrande projekt längs Göta älv. Sammanlagt kommer närmare 190 miljoner kronor fördelas till kommunerna Göteborg, Lilla Edet och Vänersborg.

– Genom dessa bidrag kommer kommunerna kunna genomföra konkreta åtgärder som minskar riskerna för skred i flera prioriterade områden längs Göta älv. Det är avgörande för att säkra fastigheter, infrastruktur och människors trygghet, säger Per Bolin, chef för sekretariatet för Göta älv vid SGI.

Klimatförändringarna väntas slå ännu hårdare mot renskötseln i framtiden. För att möta utmaningarna har samebyarna, Sametinget, länsstyrelser, Svenska Samernas Riksförbund (SSR) och SMHI ett gemensamt projekt. Där ska de tillsammans genomföra klimat- och sårbarhetsanalyser för att se hur arbetet kan behöva läggas om.

– Vi har inte identifierat lösningar på alla utmaningar som det förändrade klimatet innebär, men vi har nu kunskapen och kan ta hänsyn till den i våra framtida planer, säger Anna-Marja Kaddik i Grans Sameby.

Snön började falla redan i september – men i december har temperaturen på fjället varit uppemot fem grader. Renskötarna börjar bli frustrerade.

– Vad vi än gör så blir renen drabbad, säger Tomas Marsja, ordförande i Girjas sameby.

Hans-Ola Olssons åker står numera under vatten i flera månader varje vinter. Både forskare vid SLU och lantbrukare ser en tydlig trend av ihållande regnperioder – och det slår mot vår matförsörjning.

– Det är mer extremt än det varit förr, säger Hans-Ola Olsson, lantbrukare i Tanumshede.