Nyhetsarkiv

Sverige annonserar ett bidrag om 8 miljarder kronor till FN:s gröna klimatfond (GCF). Sverige är med detta en av de allra största givarna till fonden. Genom klimatfonden kan låg- och medelinkomstländer få stöd med att genomföra klimatinvesteringar för minskade utsläpp och skydda sina samhällen mot klimatförändringarna genom anpassningsåtgärder.

Sametinget utlyser 1 000 000 kronor till samarbetsprojekt som främjar rennäringens klimatanpassning. Fokus i denna utlysning är att i samarbete med andra medverka till forskning och insatser kring klimatets påverkan på renens hälsa. 

Ansök om stöd till och med den 31 januari 2025.

Extremväder som torka, värmeböljor och kraftiga regn förväntas bli vanligare i framtidens klimat. För att se vad vi kan lära av historien har Hanna Sjulgård, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersökt hur fördelningen av grödor som odlats har ändrats, hur olika grödor har påverkats under år med ogynnsamt väder och hur skördarna utvecklats i olika delar av Sverige från 1960-talet fram till idag. De regionala skillnaderna visade sig vara stora och i sin avhandling analyserar hon strategier för en mindre sårbar växtodling.

Sedan den finska skidorten Levi började använda snöförvaring 2016 har de aldrig ställt in ett slalomlopp på grund av snöbrist. Nu har de precis spridit ut förra årets snö i pisten, motsvarande 260 000 kubikmeter.

Klimatpåverkan intensifieras och de fattigaste länderna drabbas värst, nationerna måste därför dramatiskt öka satsningarna på klimatanpassning, lyfter UNEP (The United Nations Environment Programme) i ”Adaptation Gap Report 2024: Come hell and high water”.

I rapporten konstaterar man att framstegen inom anpassningsfinansiering inte är tillräckligt snabba för att täppa till det enorma gapet mellan behov och flöden, vilket bidrar till att planering och genomförande inom klimatanpassning släpar efter.

Gävle sticker ut när landets översvämningar och dess kostnader under de senaste 10 åren sammanställs. En ansvarsutredningen pågår fortfarande, så än är det inte helt spikat exakt hur mycket det kan komma att kosta kommunen.

Erik Glaas, klimatanpassningsstrateg i Gävle kommun, säger att det är enklare sagt än gjort att förhindra nya översvämningar.

Under förra året var Åre den kommun i Jämtlands län där det betalades ut mest skadeersättningar efter skador orsakade av väder. Försäkringsbolagen ser också en stadig ökning av skador orsakade av väder och vind.

Skulle kraftiga regn i Stockholm kunna orsaka förödelse och kaos likt vad vi nu sett i Spanien? Delvis ja, säger stadens skyfallsstrateg som menar att staden gör en del åtgärder men att ansvaret är splittrat – och finansieringen av större projekt svårt.

Medan människor världen över möter hälsohot från klimatförändringarna, fortsätter man satsa på fossila bränslen samtidigt som finansieringen av åtgärder för att skydda hälsan släpar efter. Att snarast omdirigera resurserna skulle ge snabba hälso- och ekonomiska fördelar, menar författarna i rapporten ” 2024 Lancet Countdown on Health and Climate Change.

Det finns parker som ska rädda Göteborg från översvämningar. Det är en av kommunens satsningar för att klimatsäkra staden.

Vid maskinparken i Eriksberg kan 500 kubikmeter vatten rymmas i händelse av kraftiga skyfall. Men Eriksberg är inte enda platsen i Göteborg där kommunen klimatanpassar.