Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Den ökade digitaliseringen medför att samhället, företag och individer blir alltmer beroende av elektroniska kommunikationer. Ett förändrat klimat påverkar elektronisk kommunikation framför allt eftersom elektroniska kommunikationer är beroende av el och elavbrotten kan bli fler.
Infrastruktur för transporter så som cykelvägar, järnvägar, flygplatser, vägar och hamnar byggs för att finnas länge. Dessa anläggningar påverkas av effekter av klimatförändringarna. Därför är det viktigt att anpassa nya byggnationer till ett förändrat klimat.
Klimatrelaterade risker blir allt tydligare och får större nationell och internationell uppmärksamhet från investerare, långivare och företag. Det gäller både de fysiska risker som uppstår akut eller mera gradvis som effekter av ett varmare klimat, och de risker som följer av omställningen till ett samhälle med radikalt lägre utsläpp.
Idag har i stort sett alla någon form av försäkringsskydd för naturskador. Skador som följd av extremväder kan bli vanligare och orsaka höjda priser på försäkringar. Det bör samtidigt motivera olika aktörer att arbeta skadeförebyggande.
Ett förändrat klimat innebär nya förutsättningar för försäkrings- och finansbranscherna. Ökade klimatrelaterade risker, till exempel i form av extremväder, innebär större skadekostnader och påverkar investeringsbeslut.
Flera städer arbetar aktivt för att öka grönstrukturen och minska andelen hårdgjorda ytor i stadsrummet. I städer med spårväg finns möjligheten att anlägga gräs kring spårvagnsrälsen. Det görs för att skapa mer grönyta i stadsmiljön och är inte primärt en klimatanpassningsåtgärd. Grässpår skapar dock ett svalare mikroklimat och ett litet fördröjningsmagasin för regn.
Klimatförändringen väntas, i Sverige, leda till ökade mängder dagvatten att hantera i stadsmiljö. I många städer sker också en förtätning med fler byggnader och hårdgjorda ytor. Samtidigt minskar då andelen grönytor med goda infiltrationsmöjligheter. Dagvattennäten är på flera ställen otillräckliga för att ta emot utökade mängder vatten. Intresset för olika fördröjningslösningar har därför ökat. Här är ett exempel från Norrköping.
Varför är det viktigt att arbeta med klimatanpassning? Är nyttan större än kostnaden? Här beskrivs olika typer av kostnader och nyttor från exempel på klimatanpassningsarbete i Sverige. I exemplen förklaras även hur olika åtgärder har finansierats.