Tema: Snö

Sverige är ett avlångt land med stora variationer i temperatur och nederbörd. Det syns inte minst när man tittar på snötäckets utbredning.  På högfjället kan den första snön falla redan i september och ligga kvar ända tills början av juni, medan de sydligaste delarna av landet ibland bara har ett fåtal dagar med snö under vintern.

Den svenska vintern har fått en allt kortare snösäsong till följd av ett varmare klimat – framför allt i södra Sverige. Med siffror från SMHI har SVT sammanställt diagram som visar hur snötäcket har förändrats på olika ställen i landet.

Fler snöfattiga vintrar påverkar redan idag fjällanläggningarna, som blir mer beroende av att tillverka snö för vintersäsongen. Samtidigt har skidorterna utvecklats mot att ha verksamhet året runt, med ett blandat utbud av aktiviteter. Friluftslivet spelar en viktig roll för rekreation, socialt umgänge och folkhälsa i Sverige. Men vad händer när klimatet förändras?

SMHIs klimatscenarier pekar på ett framtida klimat med mer nederbörd i norra Sverige, särskilt under vinterhalvåret. Snöförhållandena beror både på vinternederbörden och på temperaturen. Med stigande temperatur blir snösäsongen därför både kortare och det maximala snötäcket mindre tjockt, trots ökad vinternederbörd.

Vattentillgång och vattenflöden beror på nederbörd, snösmältning och avdunstning. Ett varmare klimat kommer förändra dessa, men på olika sätt i olika delar av landet. I vissa fall är det den ökade nederbörden som påverkar vattentillgången mest, medan det i andra fall är den ökade avdunstningen eller den förändrade snösmältningen. Framtidens vattentillgång kommer därför att förändras på olika sätt i olika delar av landet.

Webbkarta framtida snöförhållanden

Länsstyrelserna i norra Sverige har i samverkan med SMHI tagit fram underlag för kartvisningstjänst som visar hur snöhållandena i norra Sverige kan utvecklas i framtiden när de påverkas av klimatförändringar.

SMHI har tagit fram diagram där man kan se hur snödjup och antal dygn med snötäcke har förändrats från 1950-2022.

På SMHIs samlingssida om snö kan du ladda ner observationsdata, hitta kartor över normalvärden för snödjup och snötäcken och läsa om svenska snödjupsrekord med mera.

I publikationsserien Handbok i kommunal krisberedskap kan du bland annat läsa mer om stora snömängder.

Med hjälp av SMHIs snödjupskarta får du en översiktlig ögonblicksbild av det observerade snödjupet i Sverige. På denna sida finns snödjupskartor från säsongen 2009-2010 och framåt.

Lavinprognoser är en webbtjänst från Naturvårdsverket.

Grundvattennivån varierar under naturliga förhållanden både under ett år och mellan år beroende på väderleken. Grundvattennivån har normala årstidsvariationer som är typiska för olika delar av landet, så kallade regimer.

SMHI har tillsammans med Boverket tagit fram en karttjänst som visar beräkningar av hur mycket snö som just nu ligger på marken i Sverige och de snölastzoner som används vid planering av takkonstruktioner. Den visar även hur stor snömängden är just nu i förhållande till den last som tak minst ska klara av att bära.

SMHIs prognos- och varningstjänst ger information för skydd av liv och egendom. Arbetet bedrivs dygnet runt och SMHI har ständig beredskap för akuta insatser. SMHI utfärdar varningar när vädret väntas medföra konsekvenser eller störningar i samhället.

Sedan den finska skidorten Levi började använda snöförvaring 2016 har de aldrig ställt in ett slalomlopp på grund av snöbrist. Nu har de precis spridit ut förra årets snö i pisten, motsvarande 260 000 kubikmeter.

Under ett lager av torv finns det 15 000 kubikmeter sparad snö som ska säkra vinterns världscup på skidor i Gällivare. De tidiga tävlingarna innebär stora kostnader för arrangören och ett stort avtryck på klimatet.