Några av kommunens verksamheter som påverkas när klimatet förändras är fysisk planering och infrastruktur för vatten, räddningstjänst, vård och omsorg, samt skolor och barnomsorg.
Kommunen är även myndighetsutövare enligt olika lagstiftningar och har ansvar för bygglov, miljötillsyn, miljöskydd och naturvård. Kommunala bolag för fastigheter samt energi och vatten spelar också en viktig roll i anpassningen av samhället.
Inom översiktsplaneringen finns sedan 2018 lagstadgade krav på att kommunerna ska bedöma risken för skador på den byggda miljön, kopplade till klimatförändringarna. Exempelvis kan detta röra sig om risk för skador till följd av översvämning, ras, skred och erosion samt om riskerna väntas minska eller öka. En kommun kan också i detaljplaneringen kräva så kallat marklov för att begränsa andelen hårdgjorda ytor i tätbebyggda områden, för att minska risken för översvämning och effekterna av en värmebölja.
I kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser kan aspekter inom klimatanpassning med fördel tas med för att analysera hur samhället kan skyddas vid extrema väderhändelser. Vård och omsorg kan till exempel påverkas kraftigt, och sårbara personer kan till och med avlida vid en värmebölja. Många kommuner har en särskild handlingsplan eller strategi för hur arbetet med klimatanpassning ska bedrivas, och i bästa fall även en samordnare för arbetet.