Klimatanpassning finns reglerat i olika lagar och bestämmelser för den offentliga sektorn. Men mycket arbete bedrivs också inom näringslivet och inom forskning och utbildning.
Nationell nivå
Klimatanpassningsstrategi
På den nationella nivån inom offentlig sektor är det främst regeringen, riksdagen och ett stort antal myndigheter som på olika sätt ansvarar för klimatanpassningsarbetet.
Sveriges första nationella klimatanpassningsstrategi presenterades 2018 och i mars 2024 presenterade regeringen en ny nationell strategi. En skillnad mot den tidigare versionen är att strategin nu kompletterats med en nationell handlingsplan för klimatanpassningsarbetet som fokuserar på vad regeringen avser att göra de kommande fem åren för att skapa förutsättningar för att klimatanpassa samhället. Handlingsplanen presenterar ett nytt mål om klimatanpassning och andra övergripande insatser, men även insatser för områdena:
- Att trygga vattenförsörjning och beredskap för översvämning och torka
- Livsmedelsförsörjning och beredskap
- Robust klimat- och energiomställning
- Robust fysisk planering, markanvändning och transportinfrastruktur
- Hälsa och särskilt utsatta grupper
- Internationellt arbete
Strategin har tre delar, varav handlingsplanen är en tillsammans med en bakgrundsdel som bland annat tar upp klimatförändringens effekter på samhället och en del som beskriver inriktningen av regeringens klimatanpassningspolitik. Den nationella klimatanpassningsstrategin ska uppdateras vart femte år.
Nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning
I den nationella strategin identifierar regeringen att följande tio stora utmaningar behöver hanteras:
- översvämningar, högre vattenflöden och havsnivåhöjningar som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- höga temperaturer som innebär risker för hälsa och välbefinnande för människor och djur
- osäker tillgång till vatten av tillräcklig mängd och god kvalitet för enskilda, samhället och näringsliv
- ras, skred och erosion som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- torka och bränder som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- ökad förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva främmande arter som påverkar människor, djur och växter
- klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald som påverkar ekosystemens resiliens och möjligheten att tillhandahålla ekosystemtjänster
- klimateffekter som hotar en trygg energi- och livsmedelsförsörjning
- klimateffekter som påverkar förutsättningar för finans- och försäkringsbranschen
- globala klimateffekter som påverkar handel, livsmedelsproduktion, immigration, internationella relationer och säkra livsmiljöer.
Nationell strategi för klimatanpassning (Sveriges riksdag) (Se sidan 9)
Regeringens förordning om myndigheters klimatanpassning
Förordningen reglerar 32 myndigheters och samtliga länsstyrelsers arbete med klimatanpassning. Myndigheterna ska inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Bland annat ska myndigheterna utforma handlingsplaner för sitt arbete med klimatanpassning. Myndigheterna ska också årligen redovisa sitt arbete till SMHI, som enligt förordningen ska analysera redovisningar, lämna en sammanfattande analys till regeringen samt stödja myndigheterna i deras arbete med förordningen.
Regeringen har även gett Boverket ett särskilt uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.
Samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön (Boverket)
Lagar
Ett stort antal lagar styr klimatanpassningsarbetet i Sverige, både direkt och indirekt. Den främsta och mest direkta lagen är Plan- och bygglagen. En framträdande lag med indirekt styrning är Miljöbalken.
Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (Sveriges riksdag)
Myndigheternas arbete med klimatanpassning (SMHI)
Lagar och regler i Sverige
Kunskapshöjande organ
För att stödja det nationella arbetet har flera kunskapshöjande organ skapats. Nationella expertrådet för klimatanpassning är tillsatt av regeringen och har som uppgift att utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige och ge förslag på fortsatt arbete. Expertrådet ska vart femte år ge regeringen ett underlag för uppdatering av den nationella klimatanpassningsstrategin.
På uppdrag av regeringen drivs också Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Centrumets roll är att vara en nod för kunskap om klimatanpassning samt att vara en mötesplats för aktörer i samhällets klimatanpassning. Bland annat driver centrumet webbportalen Klimatanpassning.se och anordnar kurser. Andra viktiga uppgifter är till exempel att ge expertstöd till Klimat- och näringslivsdepartementet och delta i utvecklingen av arbetet med klimatanpassning internationellt.
En rad myndigheter arbetar i Myndighetsnätverket för klimatanpassning, med syfte att tillsammans stärka samhällets förmåga att hantera de positiva och negativa effekterna av klimatförändringarna. Myndighetsnätverket samarbetar bland annat kring Klimatanpassning.se och ger ut ett nyhetsbrev.
Nationella expertrådet för klimatanpassning
Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
Klimatanpassning.se
Myndighetsnätverket för klimatanpassning
Regional nivå
På den regionala nivån i Sverige arbetar framförallt länsstyrelserna men även regionerna med klimatanpassning. Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet regionalt och se till att de av regeringen beslutade nationella målen genomförs. Utöver detta ska de också initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning bland annat genom att stötta kommunernas klimatanpassningsarbete. Länsstyrelserna omfattas av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete, vilket bland annat innebär krav på att upprätta handlingsplaner.
Regionerna som förutom hälso- och sjukvård även ansvarar för verksamheter som kollektivtrafik och regional utveckling, har inget specifikt uppdrag kopplat till klimatanpassning. Det kan dock tolkas in bland annat genom att regionerna har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet samt uppgifter inom svensk krisberedskap.
Regionalt, länsstyrelserna och regionerna
Lokal nivå
På lokal nivå har kommunerna en mycket viktig roll i klimatanpassningsarbetet. Många av kommunernas verksamheter påverkas när klimatet förändras, till exempel fysisk planering och infrastruktur för vatten, räddningstjänst, vård och omsorg, skolor och barnomsorg. Kommunen är myndighetsutövare enligt olika lagstiftningar och har ansvar för bygglov, miljötillsyn, miljöskydd och naturvård. Enligt Plan- och bygglagen ska kommunen ta hänsyn till klimatrisker vid planering av ny bebyggelse. I översiktsplanen ska kommunen ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion, som är klimatrelaterade, samt hur riskerna kan minska eller upphöra.
Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) följer och stöttar kommunernas klimatanpassningsarbete bland annat genom att ta fram informationsmaterial och genom konferens- och seminarieverksamhet. I SKR:s regi finns också ett internetbaserat nätverk för dialog och erfarenhetsutbyte kring klimatanpassningsfrågor.
Lokalt, kommunerna
Sveriges Kommuner och Regioner
Nätverk, näringsliv och utbildning
I Sverige finns en rad nätverk som arbetar med olika frågeställningar där klimatanpassning är en del. Dricksvatten, dammsäkerhet, ras och skred och stranderosion är några exempel på verksamhetsområden där framförallt kommuner och myndigheter samverkar.
Även inom näringslivet pågår en rad initiativ. Branschorganisationer som Fastighetsägarna, Svenskt Vatten och Svensk Försäkring driver aktivt frågor inom klimatanpassning. Klimatanpassning börjar också bli en allt viktigare fråga inom finanssektorn, främst på grund av de fysiska risker som blir effekter av ett varmare klimat.
Forskning och utbildning inom klimatanpassning bedrivs vid de flesta större universitet i Sverige, samt vid institut som Stockholm Environment Institute, SEI, och IVL Svenska Miljöinstitutet.
Nätverk i Sverige
Näringslivet och klimatanpassning
Finanssektorn
Forskning och utbildning