Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om 2015. Av de 197 länder som har anslutit sig till FNs klimatkonvention har 194 skrivit under Parisavtalet. Dessutom har Europeiska unionen (EU) skrivit under avtalet.
Genom Parisavtalet åtar sig länder att bidra utifrån sin förmåga och sina nationella förutsättningar. Parisavtalet är inte tidsbegränsat.
Avtalet handlar både om utsläppsminskning av växthusgaser och klimatanpassning. Helst bör de skador och förluster som klimatförändringarna ger upphov till undvikas helt, men om inte det går bör de hanteras.
Uppvärmningen ska hållas långt under två grader
Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå, med ambition att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Avtalet innebär också att länder successivt ska skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år.
En global översyn av de samlade åtagandena kommer också att göras vart femte år, från och med 2023. Alla länders fastställda bidrag sammanställs då och analyseras för att se hur långt världens insatser räcker. Länder med högre kapacitet ska stödja utvecklingsländer i deras arbete med att uppfylla sina åtagande under Parisavtalet.
Stärka motståndskraften mot klimatförändringar
Avtalet innehåller ett globalt mål för att stärka anpassningsförmågan och motståndskraften mot klimatförändringar och minska sårbarheten. Anpassningsförmågan till skadliga effekter av klimatförändringarna ska förbättras och motståndskraften mot klimatförändringarna ska främjas på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen.
I Parisavtalet ingår att parterna delar information och framförallt teknik som möjliggör minskade utsläpp av växthusgaser samt minskad sårbarhet för klimatförändringarna.
Avtalet tar också upp att finansiella flöden ska gynna låga utsläpp av växthusgaser och robusthet mot klimatförändringar.
Om klimatförändringarnas effekter
Anpassningsåtgärder tas främst upp i artikel 7 och 8. Artikel 7 handlar om anpassning till klimatförändringarnas effekter. Artikeln innehåller ett övergripande globalt mål för anpassning och konstaterar att det nuvarande anpassningsbehovet är stort.
Den styr parternas ambition i klimatanpassningsarbetet och lyfter fram att en kraftig utsläppsminskning minskar behovet av ytterligare anpassningsåtgärder. Artikeln tar också upp vikten av att kommunicera behov av anpassningsåtgärder och parternas framsteg i det nationella klimatanpassningsarbetet.
Om förluster och skador
Artikel 8 fokuserar på förluster och skador av klimatförändringarna. Här behandlas frågor kring hur länder ska hantera klimatförändringens negativa effekter och rusta sig för att bemöta, undvika och minimera de skador som uppstår till följd av klimatförändringar.
Artikeln pekar ut samarbetsområden såsom system för tidig varning, förberedelser för akuta händelser, försäkringslösningar samt riskbedömning och riskhantering. Den betonar även vikten av att samhället, försörjningsmöjligheter och ekosystem har en stark motståndsförmåga mot klimateffekter.