Nyhetsarkiv

I ett gemensamt projekt finansierat av Formas har Malmö stad och SMHI satt upp sensorer på två platser i Malmö. Sensorerna ska mäta temperatur och luftfuktighet för att bland annat kartlägga vilka områden och grupper som är extra sårbara för framtida värmeböljor.

Hur mycket kan mängden grönska öka i våra städer? Arkitektkontoret FOJABs nya verktyg identifierar var nya träd kan planteras för att uppnå en högre krontäckningsgrad i befintlig stadsmiljö. Närhet till träd är bland annat viktigt för hälsan och den biologiska mångfalden, sänker temperaturen i städerna, fördröjer vattenmängder vid regn och förbättrar luftkvaliteten.

Skolgårdar är en underutnyttjad resurs som borde användas aktivt som ett svar på den pågående krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, och för att stärka barns hälsa och lärande. Det menar tjugo forskare och pedagoger som i en ny kunskapssammanställning listar enkla åtgärder för att göra skolgårdar grönare – och samtidigt uppnå flera vinster för både klimatanpassning och artrikedom.

Vinterns stormar orsakade mångmiljonskador i Skåne – och nu uppdaterar kommunerna sina klimatplaner. 

– Vi har en erosion som är helt vansinnig. Vi är förtvivlade, det gör så ont i själen att förlora detta, säger hobbyfotografen Jonas P Ström.

En nyligen avslutad studie av svenska reglerade älvar, däribland Emån, Klarälven och Ätran, har kastat ljus över hur samverkan och styrning av vattenförvaltning fungerar i Sverige. Forskare från Karlstads universitet har identifierat flera viktiga hållbarhetsutmaningar kopplade till vattenreglering, inklusive klimatarbete, översvämningsrisker och biodiversitet.

Nederbörd känner inga gränser, men det gör lagstiftningen. När regnet nu faller i större mängd och med ökad intensitet i ett allt varmare klimat, ställs ansvarsfrågan kring översvämningar på sin spets. Regnvattnet som faller på en plats, stannar inte kvar där utan rinner vidare nedströms och påverkar fastigheter, infrastruktur och mark längs med färden.