En höjd temperatur innebär färre dagar för skidåkning, skoter och skridskor, men också längre sommarsäsong. Höjda havsnivåer eroderar stränderna, medan fiske, jakt, bär- och svampplockning kan gynnas av längre växtsäsong.
Besöksnäring
Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk betydelse globalt. Även i Sverige ökar den inhemska och utländska turismen stadigt och visar ingen tendens att minska. Klimatförändringen kan komma att medföra både positiva och negativa konsekvenser.
Sommarturismen kan gynnas av ett förändrat klimat med högre lufttemperaturer och varmare somrar medan vinterturismen kan få det svårare. Fler snöfattiga vintrar påverkar redan idag fjällanläggningarna, som blir mer beroende av att tillverka snö för vintersäsongen. Samtidigt har skidorterna utvecklats mot att ha verksamhet året runt, med ett blandat utbud av aktiviteter. På så sätt blir företagen och destinationerna mindre sårbara för klimatförändringar som sviktande snötillgång. För företag som baserar sitt erbjudande på naturupplevelser med vita vidder är framtiden mer dyster, då man inte kan lita på att det verkligen finns snö och is.
Turismen runt Medelhavet kan minska till följd av allt varmare somrar vilket kan gynna länder på nordliga breddgrader med ett mer behagligt klimat, sommartid. Förutsättningarna för skidåkning försämras snabbare i Alperna än i Sverige vilket kan ge fördelar till den svenska vinterturismen.
Ett mindre förutsägbart klimat med fler extremer gör det svårt att planera vilka tjänster som ska marknadsföras och vilka investeringar som lönar sig på sikt. Oförutsägbarheten ökar också risken för förluster.
Ökad turism kan innebära ett större tryck på miljön i turisttäta områden där ekosystemen stressas av ett förändrat klimat. Att det finns tillgång till dricksvatten och vattenresurser av god kvalitet är därmed en nyckelfråga. Ökad turism kräver att förutsättningarna för ekosystemens funktion säkerställs och att viktig infrastruktur klimatsäkras.
Friluftsliv
Friluftslivet spelar en viktig roll för rekreation, socialt umgänge och folkhälsa i Sverige. Att vara ute i naturen gör många glada och kan ge hälsovinster för både den fysiska och psykiska hälsan. Men vad händer när klimatet förändras? Det är idag svårt att säga hur ekosystemen påverkas på längre sikt. Vilka arter kan komma att ta större plats i vår natur i framtiden? Ett varmare klimat kan ge en längre pollensäsong, mer pollen och kanske nya pollenarter. Ett varmare klimat skapar även förutsättningar för en ökad spridning av mygg- och fästingburna smittor. Ökade risker för smitta är också kopplade till ändrat beteende. Fler varma dagar och mer badande kan öka exponeringen för smittämnen i badvatten, och fler tillfällen för utflykter med olämplig hantering av mat kan öka risken för smittor i livsmedel.
Ett exempel på sårbarheten av förändringar är sportfisket – ett av svenskarnas vanligaste fritidsintressen med 1,6 miljoner utövare. När utbrott av svampinfektioner och låg vattennivå i vattendrag på grund av höjda vattentemperaturer och torka hotar fiskbestånden – vad och var fiskar vi då? På samma sätt som för besöksnäringen påverkas särskilt det vinterbaserade friluftslivet av kortare vintrar med mindre tillgång till snö och is.
Kunskapen om gradvisa effekter av klimatförändringar på ekosystem och landskap i våra hav, sjöar, fjäll, ängar och skogar är fortfarande ganska liten. Restaurering av kuststräckor som drabbats av erosion har pågått en tid och metoderna utvecklas ständigt.
Anpassning
Klimatanpassning kopplat till besöksnäring och friluftsliv går över flera sektorer. Redan idag skapar väder problem med infrastrukturen. I ett framtida klimat med mer extremt väder kan problemen bli större om inte tillräckliga anpassningsåtgärder görs. På Öland och Gotland har man de senaste somrarna arbetat med informationskampanjer till fastboende och turister för att minska användningen av kommunalt vatten. Dessutom har avsaltningsanläggningar och sammankopplade system mellan kommuner minskat sårbarheten för torka och vattenbrist.
Samarbete mellan besöksnäring, friluftslivets organisationer, kommuner, forskare och myndigheter behövs för att främja besöksnäring och friluftsliv i ett förändrat klimat.