Hänsyn till framtida klimatförändringar ingår i prövningen av till exempel ny bebyggelse, nya vägar och nya industrier. Klimatförhållandena är en del av bedömningen om platsen är lämplig. Se miljöbalken (MB) 2 och 6 kap samt plan- och bygglagen (PBL) 2 kap.
MB 2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m. (Sveriges riksdag)
MB 6 kap. Miljöbedömningar (Sveriges riksdag)
PBL 2 kap. Allmänna och enskilda intressen (Sveriges riksdag)
Hänsynsreglernas tillämpning gällande klimat (Naturvårdsverket)
Befintlig bebyggelse, vägar med mera omprövas normalt inte för att bedöma om platsen fortfarande är lämplig. Pågående markanvändning påverkas inte av nya detaljplanplanbestämmelser förrän någon åtgärd prövas enligt PBL, till exempel vid en bygglovsansökan. De risker med anledning av klimatförändringar som upptäcks kan i stället föranleda frågor om och hur byggnader och anläggningar kan skyddas mot klimatpåverkan.
Anläggningar till skydd för klimatpåverkan, som vallar, diken och erosionsskydd, prövas vanligen som vattenanläggning. Anläggningen ska anpassas till platsens förutsättningar och vara lämplig. Se MB 2, 6 och 11 kap.
MB 2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m. (Sveriges riksdag)
MB 11 kap. Vattenverksamhet (Sveriges riksdag)
MB 6 kap. Miljöbedömningar (Sveriges riksdag)
Om det är omfattande anläggningar kan det behövas detaljplan också. Se PBL 4 kap. Byggnadsverks placering och tekniska principer kan behöva prövas genom bygglov. Se PBL 9 kap.
PBL 4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (Sveriges riksdag)
PBL 9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m. (Sveriges riksdag)
Om anläggningar berör skyddade områden eller skyddade arter behövs prövning om det är möjligt att göra undantag från skydden. Exempel på skydd är natur- och kulturreservat, strandskydd och fridlysta arter.
Undantag förutsätter bland annat att påverkan begränsas så långt det är rimligt och att det finns särskilda skäl för att godta påverkan. Klimatanpassning är ett allmänt intresse men varje fall prövas utifrån aktuella omständigheter och olika sätt att lösa problemen utvärderas. Se MB 7-8 kap, samt kulturmiljölagen.
MB 7 kap. Skydd av områden (Sveriges riksdag)
MB 8 kap. Bestämmelser om skydd för biologisk mångfald (Sveriges riksdag)
Kulturmiljölag (1988:950) (Sveriges riksdag)
Samhällets beredskap och kunskapsutveckling styrs av regler om samråd, offentlighet och principer för arbetet med hänsyn till framtida klimatförändringar. Det kan gälla till exempel karteringar av översvämningsrisker och organisation i stat och kommun för skydd mot olyckor. Se lagen om skydd mot olyckor, förordningen om översvämningsrisker.
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (Sveriges riksdag)
Förordning (2009:956) om översvämningsrisker (Sveriges riksdag)