Nyhetsarkiv

Under ett halvdagsseminarium presenterar en rad myndigheter resultat från gemensamma projekt för klimatanpassning. Bland annat har verktyg och vägledningar arbetats fram som syftar till att underlätta för klimatanpassning inom olika områden. Myndighetsnätverket för klimatanpassning bjuder in till videoseminariet som arrangeras den 26 mars klockan 8.30-12.00.

En ny rapport, som tagits fram på uppdrag av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, syftar till att ge överblick och vara ett stöd i myndigheternas och kommunernas arbete när det gäller lagstiftning. Bland annat presenteras exempel på hur regler kan användas för att främja klimatanpassningsarbetet, och exempel på motsättningar mellan olika regler.

För att främja bättre klimatanpassning beskriver SGU i en ny rapport hur stränderna längs Skånes kust förändras när havsnivåerna stiger. Rapporten ger stöd i att bedöma erosions- och översvämningsrisker vid kustzonsplanering, men även olika möjligheter för skyddsåtgärder.

Härnösands kommun har tagit fram en klimatanpassningssplan, som är tänkt att fungera som en ledstång i arbetet med att anpassa kommunen till ett klimat i förändring. Planen utgörs av två delar; ett övergripande styrdokument, samt en kortare och visualiserande StoryMap, där egna filmer producerats för att kommunicera kommunens arbete med klimatanpassning.

Vad innebär det att klimatanpassa landsbygden? Hur kan sårbarheterna minska, och nya möjligheter utnyttjas? Detta diskuteras i det senaste avsnittet av Landet Podcast, som produceras av Landsbygdsnätverket. I avsnittet medverkar Åsa Sjöström från Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI, Torgny Widholm, lantbrukare från Åre och Lina Molin, klimatanpassningssamordnare på länsstyrelsen i Jämtlands län.

En omfattande europeisk studie visar att skörden blir bättre ju större del av året som marken är bevuxen. Utöver skörden ökar också markens biodiversitet och multifunktionalitet. Det varmare klimatet i Sverige gör det möjligt att växa täckgrödor sent på hösten, vilket därmed kan utnyttjas för att förbättra jordarnas egenskaper.

Riskerna inom lantbruket när klimatet förändras är många och varierar beroende på typ av lantbruk, samt var i landet det bedrivs. Diversifierade lantbruk lyfts i studien fram som mer resilienta. Studien, som utgörs av en uppföljning av primärproduktionen, en omvärldsanalys och en kunskapssammanställning, innehåller också en rad tvärsektoriella bedömningar, som att vattentillgången i sydöstra Sverige behöver säkras och att lantbrukarna behöver långsiktiga spelregler.

I Melbourne rustas stränderna för ett stigande hav. Åtgärderna baseras på en havsnivåhöjning på 0,8 meter till år 2100 och kritiker menar att det är för lite. Ekonomiprofessor Tom Kompas säger i artikeln att av de effekter som klimatförändringen har på den australiska ekonomin, innebär havsnivåhöjningen den största risken - större än både skogsbränder, värmestress och påverkan på jordbruket. Därför vill många se ännu större satsningar.

CAS2021 pågår den 25-26 januari och samlar flera världsledare och lokala intressenter för att diskutera konkreta satsningar och samarbeten som ska göra vår värld mer motståndskraftig mot klimatförändringarna. Registreringen är fortfarande öppen via www.cas2021.com och du kan också se delar av CAS2021 via CAS-TV på Youtube.

Sametinget efterlyser två intresserade samebyar inom Västerbottens län som under 2021 vill starta arbetet med att ta en handlingsplan för klimatanpassning. Sista anmälningsdag är 17 februari 2021.