Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Vårt moderna samhälle är bland annat planerat och uppbyggt med tanke på vårt klimat. Med ett förändrat klimat behöver också samhället förändras. Vi måste både nyttja de nya möjligheterna som öppnas och möta de utmaningar som klimatförändringarna innebär för naturen, samhället och människorna.
Klimatförändringar drabbar olika delar av samhället och olika grupper av människor på olika sätt. Exempelvis riskerar äldre personer drabbas hårdare av värmeböljor och människor som bor på landsbygd hårdare av elavbrott. Klimatförändringar riskerar att förstärka redan existerande och framväxande …
Klimatanpassning sker på olika samhällsnivåer och ansvarsområden. Här får du reda på vem som har ansvaret för vad och på vilken nivå. Informationen ger en bakgrund till rollfördelningen och vilka bestämmelser som gäller för klimatanpassning, från lokal till global nivå.
Ett klimat i förändring gör oss sårbara nu och i framtiden och vi vet att förändringarna drabbar människor och samhällen olika. För att kunna analysera samhällets och människors sårbarhet behövs en beskrivning av klimatförändringarna. I denna flik finns underlag för att förstå vilka effekter och risker som uppstår med ett förändrat klimat, och hur klimatförändringar kan riskera att påverka människor negativt.
Klimatförändringen ger effekter även i haven, som värms upp och försuras. Därmed påverkas ekosystemen, fiskbestånden och fisket. Även insjöfisket påverkas.
Det pågår ett stort arbete med att ta fram underlag som ska underlätta för klimatanpassning, såväl inom forskning, näringsliv som offentlig verksamhet. Här presenteras material eller aktiviteter som är under utarbetande av svenska myndigheter.
Temperaturen är en av de viktigaste faktorerna både för väderprognoser och för att studera klimatet. Den globala medeltemperaturen har under det senaste seklet haft den snabbaste ökningen på åtminstone 24 000 år. Utvecklingen med högre medeltemperaturer kommer att fortsätta.
I dagsläget är frågor rörande klimatanpassning betydligt synligare i FN-politiken än för tio år sedan. 2015 satte Parisavtalet ett globalt mål för klimatanpassning, det första i sitt slag. Anpassningskapaciteten och ekosystemens resiliens ska höjas, sårbarheten minskas. Avtalets regelbok, 2018 års julklapp från Katowice, visar hur detta arbete ska mätas och rapporteras.
Mathias Fridahl, Linköpings universitet, sammanfattar:
FN:s 193 medlemsländer, inklusive Sverige, förband sig 2015 att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agenda 2030 innehåller 17 mål och 169 delmål. Målen styr även klimatanpassningsarbetet.
Myndigheterna bakom Klimatanpassning.se ger ut nyhetsbrev. Nedan syns hela arkivet.
Klimatanpassningsportalen använder cookies för att följa upp och förbättra webbplatsens innehåll.