Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Klimatförändringarna kommer att påverka svenskt jordbruk på många sätt. Längre torrperioder men också en ökning av intensivare nederbörd förväntas. Många grödor är känsliga för översvämningar men genom breddning av ett traditionellt dike, det så kallade tvåstegsdiket, på Åkra gård i Södermanland skyddar gården sin produktion. Vallproduktion har kunnat ersättas med spannmålsproduktion vilket ger en högre avkastning.
Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning och Dricksvattenutredningen bjuder in till seminarium om dricksvatten i ett förändrat klimat. Seminariet arrangeras den 26 maj på SMHI i Norrköping.
Hur anpassar vi Sverige till en varmare värld? Det är temat för ett seminarium som hålls i Almedalen, den 1 juli kl 9 - 12. Bland annat diskuteras vilka konsekvenser omvärldsförändringar får för oss i Sverige, till exempel när det gäller livsmedelsförsörjning, smittspridning eller säkerhetspolitik. Seminariet arrangeras av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning i samarbete med myndighetsnätverket för Klimatanpassningsportalen.
Energiproduktionen påverkas av klimatförändringarna. Exempelvis kan värmeböljor, skyfall och ökad nederbörd leda till tillfälliga störningar. Klimatförändringar kan också leda till långsiktiga förändringar i produktionsmönstren.
Redan under höstlovet år 2013 kunde besökare njuta av backarna och ett spår vid Ramundbergets fjällanläggning. Efter mer än ett halvt sekel sedan första åket ägde rum vid Ramundberget investerade anläggningen i snökanoner. Många fjällanläggningar är allt mer beroende av att kunna tillverka snö för att säkerställa sin vintersäsong.
I anslutning till IPCCs andra klimatrapport arrangeras ett seminarium kring klimatanpassning, den 31 mars i Stockholm. Bland annat berättar medförfattare Richard Klein om klimatförändringarnas globala effekter. Under seminariet visas också hur klimateffekter i omvärlden påverkar oss i Sverige.
I december ska förslag presenteras hur den svenska klimatanpassningen kan bedrivas i framtiden. SMHI i samverkan med flera myndigheter och andra aktörer kartlägger, på uppdrag av regeringen, vad som har gjorts sedan den stora Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007.
Luftfuktighet är andelen vattenånga i atmosfären. Vattenångan bildas i ett kretslopp där vatten i exempelvis hav, sjöar och mark avdunstar. Vattenångan har en stor inverkan på väder och klimat och är den växthusgas som påverkar jordens uppvärmning mest. En allt varmare jord innebär att avdunstningen ökar så att atmosfären blir fuktigare, vilket förstärker växthuseffekten ytterligare.
En ny rapport lyfter frågan om finanssektorns roll i klimatanpassningsarbetet. Här analyseras bland annat hur finanssektorn kan vara ett stöd för att hantera klimatrisker. Rapporten identifierar också hur produkter och rutiner kan skräddarsys för området.
Klimatförändringarna medför flertalet risker för människors hälsa och effekterna på folkhälsan väntas öka både globalt och i Sverige. Alla i samhället påverkas dock inte på samma sätt och vissa grupper i samhället är mer sårbara.