Aldrig tidigare har klimatanpassning varit ett så högprioriterat investeringsområde i EU som under den nuvarande budgetperioden 2021-2027. EU-kommissionen konstaterar att klimatanpassningsprocessen går för långsamt och att detta dels beror på att det råder ett stort och växande finansieringsgap för investeringar i motståndskraft mot klimatförändringarna i Europa, dels beror på att det finns en brist på genomförbara lösningar, särskilt för att hjälpa jordbrukare och markförvaltare att hantera risker till följd av ett förändrat klimat.
Ny strategi för klimatanpassning
Av denna anledning har EU-kommissionen satt en ny strategi för klimatanpassning med fyra huvudsakliga mål som tillsammans ska bidra till att förverkliga den övergripande visionen om att EU år 2050 ska vara klimatresilient, det vill säga ett samhälle som är motståndskraftigt mot klimatförändringarna och fullt ut anpassat efter de följder av klimatförändringarna som vi inte kan undvika.
De fyra målen:
- Smartare anpassning som syftar till att öka kunskapen om klimatförändringarna,
- Mer systematisk anpassning för att stärka insatserna för integrering av ett klimatperspektiv i beslutsfattande på olika nivåer,
- Snabbare anpassning för att påskynda konkreta förebyggande åtgärder
- Intensifierade internationella åtgärder för motståndskraft mot klimatförändringar.
EU-kommissionen vill med strategin flytta fokus till utveckling och spridning av lösningar för att bidra till att minska riskerna till följd av ett ändrat klimat, öka skyddet mot klimatrelaterade skador och säkra tillgången på dricksvatten. Kommissionen planerar att vidta flera åtgärder och i arbetet med att öka kunskapen om klimateffekter och motståndskraft mot klimatförändringarna. I detta arbete kommer EIB, European Investment Bank och EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa att vara centrala krafter för fördelningen av finansiering till forskningsaktörer, städer, kommunala aktörer, företag och organisationer.
I EU:s klimatanpassningsstrategi uttrycks en tydlig ambition att fördela ett större ansvar till lokala och regionala myndigheter för den finansiering som skall fördelas. Avsikten är att finansieringen på ett mer direkt sätt skall motsvara de lokala och regionala behoven av stöd.
Att söka finansiering
Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning har nu uppdaterat sin genomgång av EU:s program för forskning och innovation, Horisont Europa, EU:s miljöfonder LIFE, Landsbygdsprogrammet samt EU:s regionala strukturfonder för att visa på möjligheter att söka finansiering för klimatanpassning. Det finns en hel rad av program och utlysningar där svenska klimatanpassningsaktörer, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter, företag, forskare och institut kan söka finansiering.
De EU-medel man kan söka riktar sig till organisationer som vill genomföra utvecklingsprojekt som bidrar till att genomföra EU-kommissionens målsättningar. Varje EU-program har sina prioriteringar som man måste läsa in sig på och förhålla sig till och det finns i regel ett antal olika krav man måste uppfylla för att vara behörig (eller på EU-språk, Eligible) för att kunna ta emot stödet.
Man kan gå in i EU-projekt på olika sätt. Att delta som partner i ett projekt som där en annan aktör koordinerar både ansökan och projektgenomförande är väldigt mycket mindre resurskrävande än att själv ta det fullständiga ansvaret för att ansöka om finansiering och sedan driva projektet. Ta gärna hjälp av en erfaren konsult de första gångerna du ansöker för att nå bästa möjliga utfall.
Många utlysningar kräver att man genomför ett projekt tillsammans med andra aktörer i Europa. Man utvecklar organisationens verksamhet, produkter eller tjänster. Ett EU-projekt kan leda till nätverk, erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, stärkt konkurrenskraft, hållbar utveckling med mera.
Skriv en ansökan
Att skriva en EU-ansökan är komplext och tar lång tid, särskilt om den involverar många partner. Här är några saker att tänka på:
Stämmer utlysningen med den egna organisationens strategi, mål och ambitioner?
”Följ aldrig pengarna utan följ din plan” är en bra devis. Sök finansiering som hjälper din organisation att uppnå sina egna mål och som också stämmer överens med utlysningens mål. Annars riskerar projektet att skapa resursbrist och resultat som inte motsvarar förväntningarna.
Är din idé eller innovation relevant för utlysningen?
Kontakta den svenska myndighet som ansvarar för det aktuella EU-programmet och be om hjälp med en tidig bedömning om idén passar in under utlysningen och hör om det finns planeringsbidrag, dvs om man kan söka delfinansiering för själva ansökningsprocessen.
Har du med dig de partners som behövs för att motsvara programmets intentioner?
För att hitta partners kan du inventera dina existerande kontaktnät, kontakta tidigare samarbetspartners eller använda partnersöktjänster men tänk alltid på att de partners som du väljer skall vara med på grund av att de verkligen har unika egenskaper som är nödvändiga för projektet.
Konkurrensen i EU-programmen är ofta hård
Att skriva en stor EU-ansökan kan ta flera hundra timmar i anspråk och det är långt ifrån säkert att du får finansieringen du söker. Därför är det viktigt att du fångar upp alla lärdomar från ansökningsprocessen. Då blir kunskapen som byggs upp en viktig ”delbetalning” även om du inte får finansiering man söker.
Ta gärna hjälp av en konsult med tidigare erfarenheter från programmet
En konsult kan stötta dig på många sätt och kan ofta betyda skillnaden mellan att bara skriva en ansökan och att skriva en ansökan som kan konkurrera med alla de andra skickliga aktörer som ”krigar” om samma finansiering som du. Men tänk ändå alltid på att det är din organisations kött, blod och själ som skall beskrivas i projektplanen, inget annat.
Forskare kan få råd från respektive universitets EU-avdelning (Grants office), är man företag kan man vända sig till Enterprise Europe Network eller till supportkontoret RISE EU/ SME.
Planeringsbidrag
Ett antal myndigheter erbjuder planeringsbidrag, det vill säga ekonomiskt stöd för att söka EU-medel. Planeringsbidraget söks via utlysningar på respektive myndighets hemsida, leta hos exempelvis Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Vinnova, MSB, Havs- och vattenmyndigheten, Vetenskapsrådet, Forte och Rymdstyrelsen.
Planeringsbidraget ligger vanligtvis mellan 50 000 SEK och 150 000 SEK beroende på om du går in som partner i en ansökan eller om du är koordinator. I regel finansieras 50 procent av de totala stödberättigande kostnaderna. Bidraget ska täcka kostnader för att utforma en konkurrenskraftig ansökan, till exempel personalkostnader, konsultkostnader och kostnader för resor, anordnande av möten och nedlagd tid för skrivande av ansökan.